Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
ERIK LITXDIX
förekommer den så i S3rnnerhet i vardagligt tal och i
filosofisk stil1. Ex.: ’det blev-växa av’ S, "Skräddarns skulle
ha dans". ’Det blir inte mycke’ sova av här!’ Beckm. 133.
(Vid göra fallständig substantivering, ex. ’det blir lättare
göra nu, liksom att jaga jordråttor’ Hs 91. ’det är en
galnings göra’ K 77. ’det görat må han gärna ha’ He 49).
I nu anförda ex. är att omöjligt; troligen också i följande:
om vara är att förnimmas’ Sbr 54 (jh-vara’t o. d. Beckm. 133).
§ 46. På liknande sätt är den rena inf. att förklara,
som i samma stilarter kan stå efter prep. Ex.: ’den
tragiska striden mellan vilja och kanna’ St.T. 340. ’skilja på
gifva och taga’ Sb 821. ’Gifva mot gengåfvor är köp! Gifva
för gifva, det är kärlek’ Sb 783 [= ’för givas egen skull’,
för att uttrycka sig som Strindberg. Denne tycker om att
substantivera inf. (Jfr Beckm. 133)]. ’Kåldolmar å kåldolmar,
å aldrig ett ord om giftas’ [= giftermål] N-r 16.
§ 47. I annan stilart träffas stundom inf. med att i
snarlik användning. Ex. ’det "att äga", som ligger i äger,
hänför sig till ~ Vårt språk V 163. (jfr ’döpelse "det att
döpa(s)"’ NT 155, där inf. är bestämning till determinativet,
§ 20; här är det tvärtom), ’det "att ägas", som ~ är ett
"att vara Karl-tillhörighet"’ Vårt språk V 163 (Jfr ’[ex. på
uttryck för ringaktning:] pytt, bah [osv.]; jfr
axelryckning, att vända ryggen åt någon, räcka lång näsa eller
räcka ut tungan’. Vårt språk V 95, där inf. icke
substan-tiverats men står i samma betydelse som och omväxlande
med verbalabstrakter av annan bildning. Tämligen närstående
är också bruket av inf., än med och än utan att, i rubriker
§ 44, l och som subj. §§ 41 f.) På gränsen till följande
avdelning, som också behandlar ett slags substantiverad inf.,
står ett ex. som detta: hafva tretton verb för att beteckna
olika slag af tvätt, t. ex. för att beteckna "tvätta hufvudet"
eller "tvätta händerna" men de hafva intet uttryck för
1 I Börks "Darius" nyttjas inf. ofta som (neutralt) subst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
