Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En Bellmansk vers förklarad.
I Bellmans populära Fredmans sång n:o 64 om Haga
förekomma, som bekant, följande rader:
Se, Brunnsvikens smà najader
höja sina gyllne horn,
och de frusande kaskader
sprutas över Solna torn.
Vår framstående kännare av Bellmansdikten Richard
Steffen har i sin översikt av svenska litteraturen försett dessa
rader med följande förklaringar: Najaderna med gyllne horn
äro personifikationer av vågorna. Kaskad, litet vattenfall,
här: regnskurarna*4.
De flesta, som läst eller sjungit denna sång, ha väl
icke så noga genomtänkt, vilket natursceneri som Bellman
åsyftat med de vackra rococobilderna, utan nöjt sig med att
njuta av dessas egen sirlighet, alldeles som man gör, då man
betraktar en mytologisk rococomålning. Men filologen måste
ju framtränga till vad som ligger bakom bilden. Och då
kan jag för min del icke annat än finna Steffens förklaring
av de två sista raderna alldeles förfelad. Enligt hans
uppfattning skulle dessa icke stå i något tankesammanhang med
de två föregående raderna utan avse att måla, huru regnskurar
asprutas" ned över Solna torn, medan uppenbarligen intet
störtregn faller vid Haga, eftersom vagnshjulet "dammar",
låt vara under skygd av de välvda träden. Den bestämda
formen "de frusande kaskader" synes även alldeles omotiverad
vid den Steffenska förklaringen, liksom ordet "sprutas" väl
knappast passar om vatten, som passivt faller, utan om vatten,
som på något sätt drives upp eller omkring. Ordet "kaskad"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
