Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
OLOF (i J ERDMAN
Försöker man med ett glas av andra dimensioner men
till formen likt det förut brukade, t. ex. ett vichyvattensglas
så märker man att användningen av det nya glaset ej
framkallar alldeles samma klang som bruket av det förra — är
det nya mindre så hör man detta så att säga — men man
iakttager också att en likhet finns såtillvida som rösten när
smaländan är vänd mot kroppen verkar återhållen, är intensiv,
i motsatt fall extensiv.
Samma motsats intensiv och extensiv röst kan man också
få fram på så sätt att man med öppna ögon betraktar det
något bortom avståndet för det tydligaste seendet hållna
glaset med smaländan vänd än mot sig, äü från sig. Genom
att låta en annan person hålla glaset eliminerar man
känselintrycket. Synintrycket framkallar likafullt i ena fallet
intensiv, i andra fallet extensiv stämma. Då nu känselintrycket
och synintrycket båda verka likartat kan man fråga sig hur
detta är möjligt. Ifall man gör om synexperimentet med
glaset och därvid, i stället för att tala och iakttaga rösten
ocli artikulationerna, undersöker huruvida man har några
förnimmelser i ögonen eller ej, så känner man att man ser på
olika sätt när glaset är vänt med bottnen mot och när det.
är vänt med bottnen från kroppen. Man har andra
muskelförnimmelser i ögat i ena och andra fallet. Då det vid
känselexperimentet med glaset är säkerligen mer de
kineste-tiska intrycken1 från händerna och armarna än intrycket av
beröringen med glaset som medför den skarpa röstbrytningen
och vi nu funnit att vid synexperimentet också ögats eller
ögonens ställning tycks spela in så är man benägen sluta att
det är någon likhet i dessa besläktade förnimmelser som
medför likhet i verkan. Då jag icke äger förutsättningar att när-
1 Om de s. k. kinestetiska förnimmelserna eller
muskelförnimmelserna se Ohrvalls utredande och kritiska uppsats Det s. k.
muskelsinnet i Uppsala läkareförenings förhandlingar bd 19, sid. 140 ff., där
även talapparatens ’muskelsinne’ behandlas. Se också Alfhild Tamm.
Muskelsinnet och talorganen, Psyke 1920.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
