Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM K LANG FÖRÄNDRINGAR I VÅR RÖST ETC. 131
mare avgöra vari den olika inställningon består håller jag mig
till allmänintrycket1. Detta är nu att jag vid ’intensivt*
seende i någon liten mån drar in, vid ’extensivt’ seende skjuter
fram ögat, något som faktiskt låter sig göra genom
ögonmusk-lerna. Spänningen i ögat är icke heller densamma.
Har man med tillhjälp av glaset lärt sig se ’intensivt’
och ’extensivt’ kan man lätt ’tvinga sig’ att se på allting på
ena eller andra sättet eller på. ett sätt som skulle kunna sägas
utjämna denna motsättning och som jag vill kalla kontensivt.
Under det jag övat mig i att se intensivt och extensivt på
föremål, figurer och tecken, sak samma om de av sig själva
inbjödo därtill eller ej, har jag tyckt mig märka att det
intensiva seendet är det jag helst tillgriper när jag ser på
något uppmärksamt. För att få reda på om andra härutinnan
gjorde som jag tog jag mig för att uppmana en del
personer att se uppmärksamt på en linje eller en punkt och
säga mig om de därvid kände det som om de droge in eller
sköte fram ögat något. De första jag undersökte förf oro enligt
utsago som jag själv. De tyckte sig alldeles tydligt känna
att ögat drog sig in. Själv försökte jag iakttaga om någon
ändring i ögonens ställning kunde märkas. Det lyckades mig
inte och är ju inte heller att vänta, så små avstånd som .här
kunna komma ifråga. Däremot observerade jag att huvudet,
ja ibland hela kroppen tycktes liksom vilja draga sig eller
faktiskt drog sig bakåt och vid förfrågan uppgavs för mig
av en och annan att det kändes som om kroppens tyngdpunkt
flyttades bakåt, som om kroppen ville falla bakåt.
En del av dessa försökspersoner har jag bett gå mot en
punkt under slött fixerande av densamma och därefter gå om
sträckan under uppmärksamt fixerande av punkten eller att
under gången ändra seendet, övergången från det slöa till
det uppmärksamma seendet medför en tydlig ändring i gången.
Den blir liksom stelare och långsammare, försiktigare om man
1 Intryck av att ögat rör sig behöver icke bero på verklig
rörelse, det kan blott vara fråga om annan innervation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
