Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
OLOF (i J ERDMAN
så vill. Detta för ja i tankarna vissa djurs och en del
människors sed att hejda gången eller rent av stanna när något
väcker deras uppmärksamhet. Skulle kanske icke detta bero
på att det är besvärligare att på en gång göra två saker än
en sak utan fastmer på att de fysiologiska krafter som driva
kroppen framåt plötsligt börja motarbetas av fysiologiska
krafter som verka i motsatt riktning, som därför försvåra eller
— om de få göra sig starkare gällande — alldeles upphäva
rörelsen framåt.
Då jag en dag i nämnd avsikt observerade en kvinnlig
försöksperson såg jag att hon vid det uppmärksamma
fixerandet icke som de förut undersökta visade någon benägenhet
att dra huvudet och kroppen bakåt utan tvärsom alldeles
tydligt sköt fram huvudet. På min fråga om hon hade någon
förnimmelse av indragning eller framskjutning av ögat svarade
hon omedelbart: "Framskjutning" och fann det
tillvägagångssättet självklart. Då de förut undersökta personerna hade
normal syn men hon var närsynt valde jag för nästa
undersökning också en kvinna men en som var långsynt. Hon såg
nu icke ’intensivt’ uppmärksamt som de normalt seende jag
förut prövat utan extensivt som den närsynta försökspersonen.
Härav och av vad jag sedan funnit tycks också framgå att
olika personer, oberoende av om de ha emmetropiska,
myo-piska eller hypermetropiska ögon ha en naturlig eller
förvärvad benägenhet att se uppmärksamt olika: en del helst
intensivt, andra helst extensivt. Hur nu än de av mig
undersökta härvidlag förfarit ha experimenten med glasen påverkat
dem i samma riktningar som mig, p& sätt jag förut angivit.
Låter man en person gå, först under fixerande av en
lodrät linje eller ett högt och smalt föremål, t. ex. en
telefonstolpe och därefter under aktgivande på en längre vågrät
linje, exempelvis takkanten på ett hus eller en lämplig vågrät
linje på väggen i ett rum samt iakttager honom därvid, så
finner man att försökspersonen gärna vill gå lite bredbentare
och mera ut med fötterna i senare fallet än i det förra. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
