Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
OLOF GJERDMAX
benägen att tro på vestibalarapparatens betydelse åtminstone
beträffande sinnesintryck från extremiteterna. Det låter sig dock
antaga att de kinestetiska förnimmelserna från dem liksom
kanske hörselintryck utöva sin verkan på talet på andra vägar.
Jag citerar Emil Villiger, Gehirn und Rtlckenmark, Leipzig 1917.
I en redogörelse för ledningsbanorna i medulla oblongata yttrar
han därstädes sid. 201 f.: "Dem hinteren Längsbündel kommt
weiterhin eine grosse Bedeutung zu, als es dur ch jene Fasern,
die im Deiterschen Kern ihrén Ursprung nehmen, Bezieliungen
des Vestibularapparates und des Kleinhirns mit den
Augen-muskelkernen und dem Rtlckenmark vermittelt, also Zentren
miteinander verbindet, die ftlr die Erhaltung des
Körpergleich-gewichts und ftlr die Orientierung im Raume wichtig sind.
Schliesslich is t zu bemerken, dass dadurch, dass auch eine
Verbindung der Oliva superior mit dem Abduzenskern
exi-stiert, auch Beziehungen des Akusticus, d. h. der Hörbahn,
zum Abducens und weiterhin durch das hintere Längsbündel
mit den übrigen Kernen der Augenmuskelnerven vermittelt
werden können, was uns das Auftreten von reflektorischen
Augenbewegungen nach Schalleindrücken erklären dürfte".
Var de högre centra för impulserna till olika inställning
av talapparaten vid olika sinnesintryck skola sökas kan jag inte
avgöra. Att det icke är ett medvetet tänkande över t. ex.
tecknens utseende som bestämmer talapparatens reaktionssätt
har jag framhållit. Frivillig kan reaktionen anses vara
såtillvida som den kan undertryckas och troligen åtminstone mycket
ofta icke äger rum då man förhåller sig till de påverkande
intrycken så som man gör när man t. ex. hör en klocka utan
att höra den. Men aktger man på intrycket från exempelvis
armarna och händerna när de hållas intensivt etc. och så utan
att göra sig okänslig för detta iakttar ögat eller talapparaten
så känner man att dessa organ om de icke redan ha det få
en inställning som ger likartat intryck som det från armarna,
att denna inställning ’går av sig själv’ och att det bär emot
att inta en annan inställning, ungefär på samma sätt som det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
