Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KLANGFÖRÄNDRINGAR I VÅR RÖST ETC. 149
bär emot att röra t. ex. armen i krets medsols om man låter
benet kretsa motsols.
Givetvis vill jag icke ha det sagda betraktat som ett
försök till verklig utredning av förloppet vid olika
sinnes-intrycks verkan på rösten utan blott som ett uttryck för min
övertygelse att fysiologin måste ta itu med hithörande frågor
om de skola tänkas kunna bli nöjaktigt lösta. Därvid måste
också eventuell inverkan på talet av andra sinnesförnimmelser
än sådana som i det föregående behandlats, bli föremål för
noggrann undersökning. Att ’beröringsförnimmelser’ icke äro
utan inflytande kan lätt konstateras. Ett e uttalat medan
fingertopparna stryka fram och tillbaka över en glatt yta har
en tydligt annan klang än e uttalade medan fingertopparna
beröra skrovliga ytor. I den mån det kan antagas att dessa
och andra förnimmelser (som t. ex. köld- och
värmeförnimmelser) påverka muskeltonus bör man kanske dock i
förnimmelserna från musklerna se den närmaste orsaken till den
likhet i röstreaktion vid olika sinnesintryck som man kan
iakttaga och varav några i det föregående påpekats. En
förmedlande roll måste ju muskelförnimmelserna för övrigt spela
i alla fall där sinnesintryck medföra olika inställning av
talapparaten. Och härmed lämnar jag detta kapitel för att gå
över till frågan vad det är i talet sinnesintrycken påverka.
Intensiteten, sådan vi oreflekterat uppfatta den, tyckes
egentligen icke röna direkt inflytande i alla de fall som i denna
uppsats behandlats. Visserligen kan rösten klinga mycket
större, fylligare i ett fall än i ett annat men man känner sig
icke hågad att däri se intensitetsförändring i vanlig mening,
Att det tempo i vilket man föredrager en dikt under intryck
av t. ex. olika tecken inte alltid är detsamma kan man
konstatera medelst sekundvisarn på klockan eller med kronograf.
Ofta är emellertid den tid man använder på en dikt lika
lång då man står under inflytande av ett tecken som då man
påverkas av helt andra. Därmed är dock icke sagt att ej
kvantiteten också modifieras. Det kan förhålla sig och förhåller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
