- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tjugonde årgången. 1920 /
153

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM KLANGFÖRÄNDRINGAR I VÅR RÖST ETC. 153

mycket stor förm&ga häruti. Köhler redogör anf. st. sid.
54 ff. för en undersökning han gjort av en alldeles
omusikalisk person. Denne hade intet begrepp om tonhöjd men olika
höga toner voro därför icke lika för hans öra. För att skilja
s&dana åt brukade han • benämningarna ’hell’ och ’dunkel’
(’dumpf’). Om det nu är riktigt (se citatet från Ebbinghaus)
att de två momenten tonljushet och tonhöjd ändras parallellt
.så kunde man tänka sig att de omusikaliska genom
hänsynstagande till ljushetsmomentet skulle kunna få fram samma
effekt ifråga om tonaliteten som de musikaliska och att
således exempelvis omusikaliska kineser anlita detta medel för
att nå de rätta tonhöjdsförhållandena i sitt språk. De allra
flesta toner vi höra äro emellertid icke enkla toner utan
klanger och av sådana med lika tonhöjd äro icke alla lika
ljusa utan somliga ha mörk, andra ljus timbre. Ett i sjunget
på t. ex. c är ljusare än o sjunget på samma ton. Då nu
mindre musikaliska1 personer lätt sjunga fel på grund av
klangfärgspåverkan kan man icke gärna antaga att den
’Hellig-keit’ hos klangerna som ändras parallellt med dessas tonhöjd
spelar för dem samma roll som tonhöjden för de musikaliska
vid sång. Således kan det icke heller gärna vara olika
Hellig-keitsförhållanden i den meningen som de omusikaliska rätta
sig efter när de återgiva sin dialekts tonalitetsegenheter. Av
andra än nyss angivna skäl förfäktar Köhler starkt, anf. st. sid.
103 f. att det talade språket icke begagnar sig av tonhöj ds-

1 I en uppsats Der Einfluss von Artikulation und Gehör heim
Nachsingen von Stimmklängen, Wundts Psych. Studien bd 6 sid. 38 ff.
visar Franz Berlage genom resultaten av experimentella
undersökningar och diskussion av förklaringsmöjligheterna att åtminstone en
del musikaliska personer kunna göra samma fel, i det de när de sjunga
omväxlande (tyskt) u och i på samma toner ha en viss benägenhet
att ändra den som n:o 2 sjungna vokalens tonhöjd under inflytande
av den först sjungnas klangfärg: Uu nach i wird erhöht, i nach u
vertieft, oder u wird stets relativ höher gesungen als i, damit seine
Tonhöhe der des i gleich erscheine, oder: u wird beim Singen zu
tief, i zu hoch geschätzt" (anf. arb. sid. 78).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1920/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free