Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KLANGFÖRÄNDRINGAR I VÅR RÖST ETC. 173
den på n&got sätt visar att ei i sig självt är olustbetonat.
Naturligtvis kan man tala om ljuds känsloton även om de skulle
fått den uteslutande genom inflytande från innehållet, t. ex. från
vissa nyckelord. Men klart är att om ljuden ha blott lånad
känsloton, och inga nyckelord eller sammanhanget leda oss på
rätt väg så kan det hända att vi gå, dit skalden icke vill,
nämligen om vi på egen hand eller under stark påverkan av
en annan skald känslobetonat ljuden annorlunda. Att man vid
analys av olika skalder kan ha att ta sådana olikheter med
i beräkningen är givet men kommer inte oss närmare vid här.
Emellertid kan det ju tänkas vara så att ljuden i sig
själva ha en viss känslohalt som betydelsen hos vissa ord
eller hos sammanhanget förtydligar för oss eller dödar.
De finnas ju som anse att varje förnimmelse är på något sätt
känslobetonad. Ett sätt att studera enstaka ljud ur
känslo-värdesynpunkt vore att helt enkelt isolera dem, hålla ut dem
och undersöka om några känslonyanser kunde spåras och, ifall
det vore förhållandet, om dessa hade olika halt vid olika ljud.
Därvid vore dock en sak att ihågkomma. Lyssnar man till
långt utdragna 8, r, l, m, n, ng osv. så uppfattar man dem
först som ifrågavarande språkljud men rätt snart är det som
om denna deras karaktär förflyktigades och vi hade att göra
med ljud likställda med spinnrockssurr, vindsus o. d. Ar det
antagligt att känslotonen är alldeles densamma i ena och andra
fallet? Och vidare: Är ett språkljuds känslohalt densamma
när vi uppfatta det som just det språkljudet och när ljudet
påverkar oss utan att vi närmare uppmärksamma dess
speciella karaktär? En färgs, en tons, en dofts egen
känsloverkan modifieras väl i samma mån vi uppmärksamma vilken
färg, vilken ton, vilken doft det är som vi förnimma? Det
är givetvis dylikt som gör att man till en böljan har svårt
att studera verschiffers känsloverkan. Innan man blir van
vållar det svårigheter att rikta in sig på det som skall
undersökas. Man vill först nödvändigt att det man hör skall
betyda någonting, sedan Övergår man till att studera ljuden,
12—24107 Språk oeh StU. XX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
