- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tjugonde årgången. 1920 /
172

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172

OLOF GJERDMAX

sorg och lugn, e allvar och eftertänksamhet (jfr Grimm ovan),
det obetonade e fullkomlig likgiltighet. Hur Schlegel
kommit till sin karakteristik av vokalerna framgår, tycks det mig,
av en del ord med ifr&gavarande vokaler som han anför och
som jag skulle vilja kalla nyckelord: strahlt, Sonne, du liébes
Kind, dttmpf, ehren. Man vill gärna tänka sig att det är
genom betydelseinflytande fr&n dylika ord som ljuden f& sin
känsloton och att de som tala om ljudens känslohalt aldrig
avsett n&got annat, inte menat att ljuden av sig själva
förmå måla känslor1. Det senare antagandet stämmer
emellertid dåligt med det sätt varpå detta känslomålande vanligen
omtalas, av Reinhard exempelvis (se ovan). Denne tycks
utan vidare antaga att ei i sig självt är olustbärare. Det
"ersieht man besonders dentlich an einzelnen Gedichtena
menar han (anf. arb. sid. 55) utan att säga ett ord om ett
tänkbart inflytande från innehållet. Han rekommenderar ett
par dikter som särskilt goda exempel, bland dem följande ur
Goethes Wilhelm Meister:

Nur wer die Sehnsucht kennt

Weiss, was ich leide!

Allein und abgetrennt

Von äller Freude,

Seh ich ans Firmament

Nach jener Seite.

Ach, der mich liebt und kennt,

Is t in der Weite.

Es schwindelt mir, es brennt

Mein Eingeweide.

Nur wer die Sehnsucht kennt

Weiss, was ich leide.

Denna dikt tycks mig emellertid vara ett utmärkt exempel på
hur skickligt en skald kan förläna ett ljud känsloton genom
ljudupprepning och innehåll. Däremot kan jag icke finna att

1 Grimms karakteristik av omljuden erinrar oss livligt om att
han var språkman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:20:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1920/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free