Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
OLOF (i J ERDMAN
känslostämning icke nödvändigt tar sig uttryck i alldeles
samma stämuttryck hos alla. —
I de ljudmålande silvermolnets kant och lundens skymning
i Runebergs Den första kyssen målar ljus klang ljus färg och
mörk klang mörk färg. Om vi anta att det är
synföreställningarna som kommit skalden att begagna ljust och mörkt
ljudmaterial så skulle vi häri kunna se utslag av
sinnesanalogier, synestesier, medförnimmelser, sekundärförnimmelser,
dubbelförnimmelser. Vanligast förekommande och mest
omskrivna äro av dem de akustisk-kromatiska synopsierna,
klang-fotismerna, auditio colorata, audition colorée. När Liszt en
gång som kapellmästare gav sina musiker denna anvisning:
"Das ist ein tiefes violett, icli bitte sich darnach zu rich ten,
nicht so rosa" så leddes han av sin auditio colorata.
Människor för vilka ljud aldrig äro åtföljda av färgupplevelser
kunna finna detta Liszts utrop en smula vanvettigt men för
de synesteserande själva och numera för vetenskapen är det
icke fråga om något sjukligt. Mest spridd är auditio colorata
ifråga om vokaler och buckaler, framför allt de förra. Om
orsakerna till fenomenet ifråga gå åsikterna vitt isär. Somliga
mena att färgupplevelserna vid ljud helt och hållet bero på
ursprungligen rent tillfälliga associationer. C-dur klingar vitt
därför ätt det är den enda tonart som på pianot spelas på
idel vita tangenter; mässingsinstrument åstadkomma gula toner
därför att mässingen är gul; b är svart därför att t. ex.
12 B över porten till det hus där man bodde som barn, var
svart; a är rött därför att den första leksaks vagn man fick
var röd, i är vitt därför att i ingår i ordet vitt osv. osv.
Se t. ex. K. Langenbeck i Zeitschrift ftlr Sinnesphysiologie
bd 47 sid. 159 ff. eller Anton Thomsen, Figur- o g
Farve-visionerne i Psyke 1907 där behovet av mnemotekniska medel
antas spela en stor roll vid tillkomsten av synestesier. Andra
mena att dessa företeelser måste förklaras på annat sätt. Jag
känner till en, nedan nämnd fysikalisk förklaring (som redan
av sin upphovsman anses föga sannolik) samt följande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
