Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KLANGFÖRÄNDRINGAR I VÅR RÖST ETC. 183
annan art: synnerven svingar med vid vissa ljudintryck;
enstaka nervtr&dar av akustikus förirra sig i vissa fall
inter-cerebralt i tractus opticus; på ställen där sinnesnervbanor
löpa jämsides meddelar sig en sinnesretning från en nervbana
åt en bredvidliggande; centra för sinnesförnimmelserna stå
sinsemellan i förbindelse genom associationsnerver, på grund
varav, i därför disponerade individer, retningen av ett centrum
kan, om ock svagare, framkalla induktiv retning också i ett
granncentrum; den sekundära färgförnimmelsen beroi4 på
vasomotoriska förhållanden i hjärnan. Wundt och andra se
förklaringen i vissa färgers och vissa toners lika
känslobetoning genom vilken färgerna och tonerna associeras med
varandra. En schweizisk forskare Bleuler som, tillsammans med
•en annan, för länge sedan företog en undersökning av
syneste-sierna på ett mycket stort personmaterial och som själv har
ovanligt utpräglad auditio colorata kommer i en uppsats av
1913 i Zeitschrift für Psychologie bd 65 till följande slutsats:
""Bis jetzt wird keine Auffassung allen Tatsachen gerecht,
als diejenige, dass die gesamte empfindende Hirnrinde einen
Reiz mit mehreren Empfindungen verschiedener spezifischer
Art beantworten könne, und dass jeweilen eine die Führung
übernehme, die anderen aber unterdrückt werden oder
un-bewusst bleiben.a Till dem som icke kunna tro att allt vad
synestesier heter bero på sådana ursprungligen tillfälliga
associationer som jag strax ovan givit några exempel på, hör
också Hans Larsson, Poesiens logik. Efter att ha kritiserat
Wundts känsloförklaring uttalar han som sin mening, anf,
arb., 3:dje uppl. sid. 114, att "likheten mellan två disparata
sinnesintryck ligger icke i sensationernas kvaliteter som torde
vara med varandra ojämförliga utan i apprehensionen, den akt
varmed vårt medvetande upptager intrycken". Han påpekar
att två disparata sensationer kunna ha likhet ifråga om
intensitets-, rytm-, rums- och tidsförhållanden och på sådana
grunder bli lika apprehenderade.
De företeelser jag i det föregående behandlat kunna ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
