Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KLANGFÖRÄNDRINGAR I VÅR RÖST ETC. 185
besonderen Beschaffenheit der Obertöne, Nach des Verfassers
Ueberzeugung han delt es sich hier also ganz bestimmt ni ch t
um Ideen-Associationen, sondern nm eine ’actuale
Emp-findung’. Ton- und Farben-Empfindung sind eins (coalescent)
und hängen — wie man sich auch den Vorgang erklären
möge — von ein und derselben Ursache ab; sie sind von
einander untrennbar. Die Vereinigung ist eine so
vollstän-dige, dass nicht die geringste Veränderung des einen Theiles
möglich ist, ohne gleichzeitige correspondirende Veränderung
des anderen Theiles. — Ganz besonders interessant erscheint
uns noch die Versicherung des Verfassers, dass es ihm durch
anhaltende Uebung gelungen ist, beim Singen die
Verschie-denheit der Farben zu eliminiren; er habe sich davon
über-aeugt — so sagt er — dass es möglich sei, vom tiefsten
Bass bis zum höchsten Sopran die Farbe unverändert gleicli
zu. erhalten." — Thorps partialtonsförklaring utför Zehender
vidare så: Varje ton har högre liggande partialtoner som först
och främst nå upp till övre hörgränsen. Men ingenting står
i vägen för antagandet att partialsvängningarna fortsätta långt
utöver denna gräns. Slutligen kunde de bli lika korta som
•de som tillkomma den vågrörelse som vi förnimma som ljus.
Om vi nu inte kunna tro på den Thorp-Zehenderska
partialtonsförklaringen, hur skola vi då förstå de
färgupplevelser Thorp iakttagit hos sig? Jag har tänkt mig att vi
skulle kunna anlita de iakttagelser jag omnämnt i förra delen
av denna uppsats eller rättare ’korollarierna’ till dem. Vi
erinra oss att vissa inställningar av armarna-händerna
framkallade intensiv stämma, andra extensiv och åter andra
kon-tensiv. Man frågar sig strax om icke då också den
inställning av talapparaten som fordras för t. ex. intensiv röst
kan få oss att ställa in armarna och händerna icke extensivt
eller kontensivt utan intensivt eller om icke det — det är
nog väl mycket begärt — så åtminstone få oss att känna
när inställningen av arm-hand-apparaten passar eller icke
passar till talapparatsinställningen. Det är nu just vad jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
