Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
OLOF (i J ERDMAN
om variationslatituder utanför vilka man icke kan gå utan
att det skär sig.
Liksom vid sång och deklamation kan man vid vanligt
tal iakttaga hur en röst som färgas genom inflytande av ett
eller annat reaktionsmedel ändrar karaktär alltefter
ljudmaterialets beskaffenhet. Som exempel må mina egna namn tjäna.
Uttalar jag mot svart först Olof Ojerdman med — som
vau-ligt — starkaste trycket på första stavelsen i tillnamnet utan
att därför särskilt framhålla denna och därefter Henrik
Gjerd-man på liknande sätt så blir ifrågavarande stavelse i
tillnamnet i förra fallet tydligt ljusare än i det senare. Nu är
olov, uttalat för sig, i mitt — och många andras — uttal
avgjort mörkare än hanrtk. Orsaken till stämolikheten i
tillnamnet när Olof och när Henrik fogas till på sätt jag nämnt
ha vi att söka i röstolikheten mellan förnamnen. Att rösten
vid uttalet av dessa icke är fullt densamma då de uttalas
isolerade och tillsammans med tillnamnet kan man också höra
och likaså att Olof Gjerdman och Henrik Gjerdman icke låta
lika då de uttalas som nyss nämnts och då de uttalas med
Lika tryck på för- och efternamn. Ställer man sig under
Inflytande av andra färger än svart iakttager man liknande
olikheter trots att de nya reaktionsmedlen bidraga vart och
ett på sitt karakteristiska sätt till färgningen. Det är detta
faktum som synes mig ge mest hopp om att vi skola komma
till rätta med lagarna för stämmorna.
Undersökningen av dem tycks mig kunna och böra
framgå efter flera linjer: man kan under inflytande av olika
reaktionsmedel undersöka först enstaka ljud, så alla möjliga
förbindelser av buckal-vokal, vokal-buckal, buckal-vokal-buckal
osv., därpå övergå från enstaviga till olika slag av två-,
trestaviga fonem osv. och slutligen ta itu med hela satser,
i alla fallen aktgivande på de akustiska och artikulatoriska
förändringar som inträda; man kan ock under inflytande av
det ena reaktionsmedlet efter det andra uttala satser och i
dem företaga kvantitets- och akcentändringar, pausskiften,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
