Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om klakgföråndrikgar i vàr röst etc.
193
systematiska utbyten av i dem ingående ljud mot andra (i
ens eget individuella språk, i andra dialekter, i främmande
språk) osv.; man kan undersöka under intryck av vilka
färger, tecken etc. enstaka ljud, en- och flerstaviga fonem,
hela satser kännas för en själv mest och minst
’mund-gereclit’ och klinga för en själv och andra mest och minst
naturligt, mest och minst behagligt. Sådana undersökningar
äro varken lätta eller snart gjorda men några genvägar finnas
icke, såvitt jag kan se, vilket icke hindrar att sådana i en
snar framtid kunna vara upptäckta. Som jag redan i
uppsatsens början framhållit måste dylika undersökningar göras
av personer med olika uttals vanor, så att icke företeelserna
blir ensidigt belysta. Att undersöka andra personers tal ur
stämsynpunkt är av helt naturliga skäl svårare än det svåra
att undersöka sitt eget. Noggrannare undersökningar av
andra böra därför till en början inskränkas till sådana om,
möjligt, vilka själva förmå kontrollera riktigheten eller
sannolikheten av de iakttagelser den undersökande tror sig göra,
alltså till personer som själva skaffat sig någon vana att höra
och känna även mindre stämförändringar.
Av dem som kunna ha intresse av stämmorna och de medel
som kunna framlocka dem behöva givetvis icke alla ha lika
väl reda på vad hit hör. För sångare och deklamatörer är
den praktiska sidan viktigast. Vad de närmast behöva känna
till är relativt enkelt att komma till rätta med, förutsatt
naturligtvis att känslighet för reaktionsmedlen finnes. Större
kännedom om stämmorna behöva naturligtvis de som skola
bedöma om t. ex. ett visst ord eller en viss ordföljd i en
dikt skall antagas ha blivit väld av en eller annan
betydelseorsak eller av fonetiska skäl. Det samma gäller om prövarna
av texters äkthet o. d. Ännu mera inne i stämföreteelserna
måste den vara som toge sig för att försöka utreda stämmornas
allmänna betydelse för ljudutvecklingen inom språken. Att
de och motsvarande artikulationer spela eq viktig roll
härvidlag har jag i det föregående nämnt som högst sannolikt. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
