Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CÄSUR OCH DIÄRESIS I 16 00-TALETS SVENSKA HEXAMETER 209
Dygden är ädelheetenes rätt* upphof. Ar hon borta?
(Rudh br 56)
Som bicäsur inträder en manlig i andra eller en kvinnlig
i tredje.
Men o du, du min eendaste dotter och barn, Rosimunda
(Ros I, 2, 86)
Derföre Stat du nykter opå dijn wakt! Dijne Tanckar
(Here 366)
Med sådana verser ha sextonhundratalets skalder
övergivit den strängt klassiska traditionen, och med denna bryta
de jämväl, då de placera en kvinnlig huvudcäsur i den fjärde
takten, en företeelse, som vi dock redan sett i en svensk
medeltidshexameter: Sti 24, Rudh 25, Hi 7, J. Wol 9, Col 1,
Br 13, A. Wol 18, Sp 1, Rudb 1, Run 1, tillsammans 100.
Bland matkgnagade, ruttna stubbar och knotriga kråkor
(Ros V, 4, 51)
Oftast är denna cäsur stödd av en bicäsur, vanligast i
andra takten, mera sällan i den första, i båda fallen manlig,
kvinnlig eller diäresis, någon gång manlig i den tredje.
När thet är alt, så bed honom borga, och will han ey borga
(Br 265)
Hwilkens Hierta så hårdt som flinta stod inte te winna
(Cup III, 27)
Läm honom wingarne, bräck hans boga, giör pijlarne stumpa
(Here 335)
Stodh, doch kund’ icke räckia til Spisen, ey böya til Floden
(Rudh Fr 48)
Komma, då gifwer hon fast höger anseend af åtskilo glittrand
(Rudh br 170)
Hörer I, Kolil-swarte nattenes Döttrar, I gycklande skuggor
(A. Wol Svea 1. tr. 55)
Wijsdomen hafwer sin wist i dy torra. Så säya the gamble
(Here 342)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
