Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Repertoir och pressuttalanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annars är det bra, framfört av amatörer, som i vissa
roller kan tävla med yrkesskådespelare. Scenen i
tvättstugan är en ypperlig idé och bjuder på goda typer,
de två tvättkärringarna Skrubba Bukström och
Gnubba Lakeberg, framställda av Eleisa Wennberg
och Elin Kjellberg, som utmärkt förstår
maskeringens konst. De äro verkligen fästliga, vilket också
kan sägas om Nisse Wennberg som samvetsömme
Samuel och Erik Berntsson som dräng. Gustaf
Blomgren och Sigge Johansson är duktiga komiker och
finner bra sina roller, den förstnämnde som major
Knävelborr och som bondgubbe och den senare som
tnajorska. I Gullan Gustafsson har teatern en egen
primadonna. Av hennes program må särskilt
nämnas den utmärkta kupletten ”Liknar ni denna flicka”.
Lilla Maj Gustafsson är ett icke oävet nyförvärv,
särskilt fäster man sig vid hennes käcka uppträdande
och god textning.
Det skadar inte, att emellanåt göra en visit på
amatörteatern, den har kanske mer att bjuda på än
vad många tror. Lade den mer av socialt i det hela,
så skulle den dock få större reelt värde.”
Nya Thalia skriver om ”Enkelt men glatt”:
”Spårvägsamatörernas program upptar inte revyns
namn. Men i pressen står den angiven som ”Enkelt
men glatt” och med kännedom om direktörns på
denna teater valspråk, förmodar vi att han också
gillar den rubriken. Det är nämligen vad herr
Gustaf Blomgren alltid angivit såsom meningen med
hans lilla teater. Efter den principen har han
arbetat i alla år. Och det är den som gjort hans spel
så populärt bland alla gynnare och vänner.
Hos Spårvägsamatörerna brakade de mest
ihållande skrattsalvor löst redan vid första tablån, som
föreställde en tredje klassens sovkupé för damer. Det
var en jättedråplig scen, enkelt men glatt in i minsta
detalj. Från denna utgångspunkt spann sig sedan
dramats” tråd genom de tre akterna för att slutligen
knytas kring vännen Poseidon, vår stads för
närvarande populäraste revygubbe. Friskt och kvickt
humör pjäsen igenom och ett spel som inte hade något
övrigt att önska.
Herr Blomgren har i likhet med sin vapenbroder
Karl-Gerhard en viss svaghet för att plocka in politik
i spelet. Det är bara bra och det sätter litet
extra-piff på anrättningen. Det så att säga rycker spelet
litet mera in på allvarsidorna i tillvaron. Men man
får kanske ta det också med en viss försiktighet, så
att det inte blir alltför enriktat eller väcker till livs
andra känslor än de allra bästa. Det är dock dem,
den sanna och glada humörs oförargliga känslor, man
vill locka fram ur gömslorna i sin kära nästas själ.
Men en pigg liten snärt då och då att friska opp
luften med skadar som sagt inte. I allsynnerhet om
den ges med frejdigt och uppriktigt sinne.
’Glatt men enkelt” är en trevlig revy, och
ensemblen med herr Gustaf Blomgren i spetsen för den till
en lycklig och säker framgång. Musiken bör kanske
ha en liten skrapa för att den helt och hållet dränker
kupletterna genom att basa på för fullt med
slagverk och trumpet i refrängrepriserna. Men sådant är
ju lätt avhjälpt och sedan är det ingenting att klaga
på. Revyn går nog som vanligt säsongen ut.
Vi ses igen.” (Ronsard).
SÄSONGEN 1932—33.
Direktion: Gustaf Blomgren och Sigge Johansson.
Regissör: Hacon Bengtsson.
Kapellmästare: Bertil Magnusson.
Dekorationsmålare: Philip Olsson.
Skådespelare: Gustaf Blomgren, Sigge Johansson, Nisse
Wennberg, Nisse Jonsson, Erik Berntsson och Enock
Wadstein.
Skådespelerskor: Eleisa Wennberg, Gullan Gustafsson,
Elin Kjellberg och Maj Gustafsson. På våren även
Regnhild Andreasson.
Repertoiren:
”A.-B. FRISKT HUMÖR”. Lustspelsrevy i 3 akter
av Gebe.
"GLADA TAKTER”. Nyårsrevy i 3 akter av Gebe.
”LÄSARE-FINAS POJKE”. Lustspelsrevy
sammansatt av Gebe.
Ur pressen: Ny Tid skriver om ”Läsare-Finas pojke:
"Spårvägsamatörerna spela för närvarande ett ro
ligt lustspel med sång och musik. Opuset är
betitlat ”Läsare-Finas pojke” och hör till de mera
uppsluppna slagen. Ensemblen är samspelet och de
resp. rollinnehavarna skilja sig med heder från sina
uppdrag. Musiken är klämmig och stycket precis
så pass underhållande, att man gärna offrar en afton
på det. Publiken är förtjust och ger med kraftigt
bifall sin belåtenhet tillkänna.”
Minareten om ”Läsare-Finas pojke”:
”Ett verkligt trevligt lustspel har Spårvägsamatö
rerna fått i Gebes ”Läsare-Finas pojke”. Sång,
musik och tokroligheter i tre akter med Hacon
Bengtsson som regissör. Innehållet har den fördelen att
det har tendens, med vassa repliker åt läseriet, som
uppträder i form av en läsarepredikant, bra utförd
av Sigge Johanson, som friar till storbondens dotter,
Maj Gustafsson, vilken här har en käck och trevlig
roll. Som vanligt håller sig också predikanten hos
pingströrelsens tanter och har mycket kuttrasju med
Fina på Kullen, en bra pingstvänstyp återgiven av
Elin Kjellberg. Storbonden i Gustaf Blomgrens
mäktiga typ, är en gemytlig farbror. Pigan i huset gör
Ragnhild Andreasson, i en rolig, tilltalande typ. Samt
drängen Erik Berntsson, spelad med särskilt gott
humör. Utom de nämnda personerna i ”dramat” bör
vi nämna den elaka bondhunstrun, vilken funnit sin
representant i Eleisa Wennberg, pingstvännen Finas
efterblivne son, i vars kläder Nisse Wennberg får
tillfälle visa sina komiska anlag och Nisse Jonsson,
som agronomen Båge, har några särskilt lyckade
scener och slutligen ha vi chauffören — Enock
Wadstein — som har en vanlig tjusareroll utan
markanta inslag.”
SÄSONGEN 1933—34.
Direktion: Sigge Johansson.
Ekonomichef: Bertil Magnusson.
Regissör: Hacon Bengtsson.
Kapellmästare: Bertil Magnusson.
Dekorationsmålare: Philip Olsson.
Skådespelare: Sigge Johansson, Erik Berntsson, Aif
Kjellstrand, Åke Karlsson och Oscar Thersthoi.
Skådespelerskor: Maj Gustafsson, Alice Rydberg, Eleisa
Wennberg och (vårsäsongen) Astrid Almroth.
Repertoiren:
”AMANDAS INACKORDERINGAR”. Sånglustspel
i 3 akter av Sten-Åke (Åke Karlsson).
”TANT JOHANNAS MILJONER”. (”Karlson får
Amerikaarv”.) Lustspel med sång och dans i 3 akter
av Kurt Göranson. Danserna inövade av fru Sigrid
Eklöf-Trobäck.
”FRID, FRÖJD OCH MADAM ANDERSSON”.
Nyårsrevy i 3 akter av Åke Karlsson.
”FLICKAN I BADDRÄCKTEN”. Lustspel med sång
i tre akter av Manne Göthson. Sångtexterna av
Hacon Bengtsson, Åke Karlson och Erik Valde. (Eric
Valdemar Ågren.)
HÖSTSÄSONGEN 1934.
(I f. d. Gamla Posthuset)
Ledare och ekonomichef: Bertil Magnusson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
