Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyllenstjerna, Christina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läto förleda sig utaf hans tal och tårar; han
upprättade en lifvakt, lät slå mynt, och trädde till
och med i förbindelse med Norrige, der han
genom erkebiskopens i Trondhiem förord blef
förlofvad med en adlig jungfru. Vid underrättelsen
om detta uppror, skickade Gustaf krigsfolk till
de socknars hjelp som ännu blifvit trogna, och
Christina Gyllenstjerna skref ett öppet bref till
alla dalkarlar, hvaruti hon förklarade, att
daljunkern ej var hennes son, utan en bedragare. Den
undflykt, den falska Sturen då tog, att förklara,
det hans moder blygdes att erkänna honom,
emedan han blifvit född före äktenskapet, bidrog
helt och hållet att förstöra det förtroende
dalkarlarne hade till hans sannfärdighet.
Emellertid förbehöllo de sig hos konung Gustaf det han
fritt skulle få resa ur landet, hvartill konungen,
tvungen af omständigheterna, i början samtyckte.
Men sedan Gustaf på den evigt märkvärdiga
Westerås-riksdagen 1527 genomdrifvit alla sina
planer och tillegnat sig de andligas egendomar och
låtit kröna sig i Upsala, samt i början af året
derpå hållit en sträng räfst med dalkarlarne på
Tuna ting, hvarvid flera af de upproriska blifvit
halshuggna, skickade han sändebud till Norrige
och fordrade, under hotelse af krig, de förrädiska
svenskarnes utlemnande. Väl skickade
erkebiskopen i Trondhiem daljunkern i hast öfver till
Tyskland; men konung Gustaf lät hastigt sin secretair
resa öfver till Rostock, dit daljunkern begifvit
sig, och derstädes inför rådet anklaga honom för
den stöld han hade begått såsom stalldräng,
hvarpå han blef gripen och halshuggen.
År 1527 ingick Christina Gyllenstjerna ett
nytt giftermål. Rådsherren och rikshofmästaren
Thure Jönsson Roos, som ansågs för den
förnämsta bland Sveriges adel och som i 30 år varit
lagman i Westergötland, hade tvänne söner.
Den äldsta bland dem, Johan Thuresson, hade i
sju år tjent i Tyskland under kejsar Maximilian
och så utmärkt sig, att kejsaren i hela sin
krigshärs åsyn slog honom till riddare. Han återkom
till fäderneslandet på ett besök, då Gustaf
förmådde honom till att qvarstanna, utnämnde
honom till rådsherre och befordrade giftermålet
mellan honom och Christina Gyllenstjerna, som
försiggick år 1527. Denna förbindelse mellan
tvänne mäktiga slägter, hvilka båda kunde anse
sig lika så nära berättigade till thronen, som den
nyss derpå uppstigna Wasa-ätten, skulle kunnat
blifva högst farlig för Gustaf I, om ej så väl
Christina Gyllenstjerna, som hennes man, hyst
redliga och lojala tänkesätt. Detta visade sig
isynnerhet vid det året derpå utbrustna
upproret i Westergöthland, för hvilket Christinas nye
svärfader, rikshofmästaren Thure Jönsson Roos,
stod i spetsen. Planen var ingenting mindre än
att afsätta konung Gustaf och i dess ställe till
konung utvälja riksrådet Måns Bryntesson
Liljehöök. Thure Jönsson försökte allt för att äfven
indraga sina söner i upproret; men så väl Johan
Thuresson, som hans broder, vägrade all
delaktighet i planen och uppenbarade allt för konung
Gustaf. Upproret slöts för öfrigt af sig sjelft
genom Westgötha-allmogens vägran att deltaga
i uppresningen, hvarpå Thure Jönsson flydde till
Norrige, till konung Christian II, hvilken kort
derpå lät halshugga honom. De öfriga
anstiftarne blefvo strängt straffade på riksdagen i
Strengnäs år 1529.
Det tycktes emellertid vara af ödet beslutit,
att Christina Gyllenstjernas barn, äfven mot
hennes vilja, skulle blifva en anledning till oro för
Gustaf I. Stridigheter hade uppstått emellan
Gustaf I och Lübeck, i anledning deraf, att
Gustaf, allt efter som han hunnit betala Sveriges
skuld till Lübeck, sökte befria sitt rike från de
tryckande bojorna af Lübecks uteslutande
handel med Sverige, och för detta ändamål afslöt
en handels-traktat med Nederländerna. –
Förtörnad deröfver, hotade regeringen i Lübeck
att nedstörta Gustaf från thronen. För detta
ändamål var det nödvändigt att uppställa en
kronpretendent. Den unge Svante Sture, Christina
Gyllenstjernas son, vistades vid denna tiden vid
hofvet i Lauenburg, hos konung Gustafs
svärfader, dit han blifvit af konungen skickad för att
lära sig ridderliga öfningar. Honom lockade
lübeckarne med list från Lauenburg och förde
honom fången till Lübeck. Der föreställde de
honom, att konung Gustaf bar hat till honom och
uppdragit åt sin svärfader att taga honom afdaga,
samt erbjödo honom Lübecks hjelp, att återeröfra
riksföreståndareskapet i Sverige; men Svante Sture
vägrade med ståndaktighet att deltaga i detta
företag, emedan han derigenom skulle störta sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
