Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom detta korta tidsspann, hur mycket af
him-lastormande förhoppningar, nya och underbara
upplefvelser och sist men icke minst af bitter
missräkning. Detta ena år hade satt djupare
märken än alla de tjugu föregående, det hade gjort
henne till en fullkomligt ny varelse. Det var,
trots allt, inte litet hon hoppats af den
gemensamma färden genom lifvet, som de anträdde
ombord på Titania. Och nu — nu satt hon där
som en ny Job, sedan lifvet girigt plundrat
henne på alla hennes fattiga illusioner.
Hon skrattade till, naturligtvis inte högt, ty
det hade varit löjligt att sitta och skratta högt
för sig själf, men inom henne genljöd ett skratt
så hemskt och bittert som Pajazzons. Nu kände
hon plötsligt att det stora beslutet började värka
fram, det beslut som så många starka kvinnor
före henne lidit sig fram till, Noras och Gertruds
beslut: att kasta ifrån sig en tillvaro, som
blif-vit ovärdig och outhärdlig, kort sagdt att gå
sin väg.
— — En kväll som denna skulle det ske.
Utan ett ord skulle hon göra sig redo för den
svåra vandringen. Hennes blickar skulle
dröjande glida öfver väggarna kring detta hem som
varit hennes, som gömt så mycket af det bästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
