Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra sidan Vange kyrka. Omväxlande nu med stenkullar och äfven smärre
berg.–––—-Vid Kölfva slutade de vackra åkerfälten. Här blef marken än
mer stenbunden. — Naturen var i sitt vilda tilstand. Efter det sista
skogs-fallet 1795 d. 10 maj lågo ännu en myckenhet ouphuggna träd, kullvräkte.»
I beskrivningarna till de fyra andra av de sex bladen får man en ganska
livlig bild av hur denna terräng tedde sig för dåtida kartbladsgeologer.
Vi taga t. ex. en beskrivning (1871) till det blad, Safata, på vilket Rasbo
allmänning faller. — Inledn. p. 7 säger:
»Skogsmarkerna äro i allmänhet temligen oländiga till följd af flyttblock,
hvarmed de här ofta i otrolig mängd äro betäckta. Dessa i vild oordning
kringströdda block förekomma öfverallt på krossgrusmarken och ofta nog
anträffas de hopade på hvarandra i ofantliga samlingar, en lek af naturen ofta
så försåtlig, att om man blott borttoge en enda liten betydelsefull sten, skulle
en total omstörtning af stora massor af block ega rum. Tänker man sig en
skogstrakt, der sådana ofantliga blocksamlingar förefinnas uppgillrade, med
stora hålor mellan blocken, och det hela sedan öfverdraget, liksom på försåt,
med ett sammanhängande mosstäcke och dertill öfverströdt med vindfällen
(kullfallna träd), kan man lätt inse, att det mera är lycka än konst om man
kommer fram öfver en sådan trakt med bibehållna armar och ben. Att
framhålla alla de trakter, der blocken i sådana otaliga massor förekomma, skulle
leda till ett uppräknande af nästan alla inom kartområdet förekommande
krossgrusfält. —–––-Flyttblocken, hvilka äro af en mängd olika former,
förete, hvad de större beträffar, oftast skarpa kanter, då deremot de mindre
vanligen äro mera afrundade. De ega en betydligt olika storlek vexlande
mellan 1—500—5,000 kub.-fot och någon gång till och med deröfver.»
De skogsmarker, om vilka här är fråga, beskrivas p. (5 sålunda: »under
det att på krosstensgrus barrträden förekomma om h varan dra, dock granen
betydligt öfvervägande. Löfträden, representerade af björk och asp,
förekomma här mera enstaka instuckna i barrskogen, och någon gång såsom mindre
dungar och ej sällan i kanterna af lägre ängar och mossmarker anträffas pil
och al, dock alltid af buskartad natur.»
Eller bladet Ahinda (1889) p. 22: »I samband med bottenmoränen må de
lolcala moränerna omnämnas. De utgöras af samlingar af ofta kolossala block,
stundom bildande rätt stora kullar eller åsar, utan nämnvärd inblandning af
grus eller mindre stenar. Blocken förskrifva sig från underliggande berggrund
eller från den allra närmaste trakten. Denna geologiska bildning har uppstått
genom inlandsisens rubbande och sönderbrytande inverkan af det förut genom
förklyftning och vittring sönderspruckna grundberget, hvarvid dess fragment
blifvit sammanskjutna och hopade på hvarandra, men ej bortförda på längre
af stånd från moderklyften. Sådana anhopningar, s. k. ulf’, träffas inom
Hökhufvuds socken SV. om Långsjön och i SO. om Ulfsjön.1 Trakten O. om
1 Märk också sjön Ulvingen på Storviksbladet.s största ulv. — På stranden av sjön Gryten,
Bodarne socken, Närke, anstå omfattande storblockmoräner, »gryt» på närkiska. Jt. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
