Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. I blockmark, ej minst Uppsveriges ändmoräner, på vilka de grova
blocken dessutom vid nivåförändringarna utsatts för nrsköljning, ha
granarna-svårt att få ned sänkare. Huvuddelen av rötterna ligger endast några cm
under Hylocmnium-täcket.
Men granen drabbas även av stambrott, av vilka en högre eller lägre
procent äro av dödlig art och därför kunna bli luckslående. Stambrott
befordras av:
1. Stark tjälbildning.
2. Våt packsnö i kronan.
3. Granens rötor befordra rotbrott, särdeles de liypogäiska angreppen av
Polyporus annosus och vissa Coriicium-SLYter. Men Polyporus annosus-röta bär
också i stor utsträckning skulden till stambrott en eller annan meter över
marken.
Med dessa farokällor, alltjämt hotande, måste granen lida betänkligt av
stormarna; såväl rotbrott som stam brott bli vanliga. Vid potentiering och
kombination av de nu framhållna yttre förhållandena böra verkliga luckor
kunna upprivas i bestånden. Vad beståndsluckorna betyda som befrämjande
intensiteten i det blottlagda uppslagets tillväxt behöver ej ännu en gång
fram-hållas. Då granen under sina egna bestånd slår upp ganska talrikt men här
skjuter långsamt och till en viss procent förtvinar, måste dessa luckor — jag
har i min Skrivelse kallat deras manifestation i beståndet mosaikstruktur —
ha en fundamental betydelse för granskogens hela utvecklings-modus.
Decemberstormen lämnade ytterligare belägg på vad man redan slutit till
om stormfastheten hos de uppländska trädslagen. Granen är den sämst lottade.
Undantag ha vi endast under den korta tid, då lövträden stå i full bladskrud
och då denna blir fullständigt genomdränkt av regn. Hedemann-Gade säger
p. 26: »lövträd — åtminstone björk och asp — i full lövskrud stå mycket
sämre än t. o. m. granar, därest mycket kraftiga skyfall inträffa samtidigt med
stormen». P. 25 framhålles däremot om stormarnas inverkan före den fulla
lövutvecklingen: »hörde det till sällsyntheterna att några lövträd fälldes vid
decemberstormen. Ja, vid denna senare kunde man på många ställen se, hur
smärre grupper av enbart 2—3 stora björkar t. o. m. lyckats skydda åtskilligt
större grupper av bakom dem växande barrträd.»
De »Synpunkter i anslutning till storm härjningen inom Uppsala och
Stockholms län den 15 dec. 1931», jägmästare Harald Sjöström framlagt i
Skogen 1932, vittna på samma sätt om björken p. 315:
»Slutligen må här framhållas björkens stora storm härdighet även
omedelbart efter friställning, ej blott i ungskogsstadiet utan även vid mogen ålder.»
Resultatet av mina egna studier i norra Uppland och Fiby urskog gå i
samma riktning som de uppländska skogsmännens. Jag får sålunda liksom
de (jfr t. ex. Sjöström p. 310) skalan björk, tall och gran, varjämte jag
infogar aspen i andra rummet. Läns jägmästare Lubecic har på förfrågan
vänligen meddelat, att han liksom jag sätter aspen omedelbart efter björken, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
