Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att, om man bortser från rötan, vars allmänna utbredning hos aspen
praktiskt taget sätter denna i andra rummet, skulle aspen i stormfastliet vara
jämställd med björken.
Till samma ordningsföljd vad stormfastlieten mellan löv- ocli barrträd
beträffar har man också tidigt kommit även utom Sveriges gränser. Särskilt
gäller detta Tyskland.
I Edmund von Bergs grundliga »Geschichte der Deutschen Wälder» av
1871 finnes en utredning av äganderätten till vindfällena i äldre tid. Han
slutar denna utredning p. 226 sålunda:
»Alle diese Urkunden — vielleicht mit Ausnalnne der aus der Schweiz —
lassen mit Sicherlieit darauf schliessen, dass die betr. Wälder aus Laubhölzern
bestanden, welclie fester in der Erde wurzeln als Nadelhölzer. Zugegeben, dass
in den von friili ab räumlicher stehenden Urwäldern auch die fiachwurzelnden
Nadelbäume fester stelien als wenn sie in geschlossenen Beständen erwuchsen,
so waren doch gewiss zur Zeit der angefiihrten Weisthiimer schon manche,
den Sturm einladende Liicke entstanden. Denken wir uns in einem Walde
nur annäliernd solche Sturmscliäden, wie wir sie in den Nadelliolzforsten
ken-nen, so wären die Yorrechte der Grundherren und die den Holzgreven durcli
die Windfälle gewälirte Yergiitung von einer eminenten, gar niclit im
Yer-hältniss zu den Recliten der Markgenossenscliaften stehenden Bedeutung und
Hölie gewesen, so dass Bestimmungen wie hier mitgeteilt ganz undenkbar
erscheinen m iissen.»
Och vid en jämförelse mellan stormbrotten förr och nu säger han p. 335:
»Im Besondern aber waren die Stiirme auf den Gebirgen in den Regionen
des Nadelholzes oder an sonst sehr exponirten Stellen, so wie sie als Orkane
auftraten, in ihren Wirkungen gewiss ebenso verderblich als gegenwärtig».
7. Unga ocli gamla stonnluckor pä Granskar.
Granskär utgöres, som i inledningskapitlet, till vilket för detaljer hänvisas,
framhållits, av grovblockiga ändmoräner med inslag av till arealen mycket
obetydliga i ytan vittrade ler a vlagringar.
Eör utsättningar na för skogsfall äro med en sådan undergrund givna.
Expositionen befordrar liksom vid Fiby nordliga stormars verkningar. Trädens
rotsystem har svårt att tränga djupt ner mellan blocken och i leran; många
träd, det iir granen det egentligen gäller, få det sålunda ytligt förlagt mellan
mossmattan. och mineraljorden. Av dessa tvenne edafiska orsaker till minskad
motståndskraft mot stormen är storblockigheten i marken säkerligen den
viktigaste. Allt som allt likheten med Fiby är ganska påfallande, men verkliga
skillnader föreligga.
Ändmoränernas storblock-kammar lämpa sig’ ej för sammanhängande skog.
Om man därför lämnar dessa kammars blockspetsar ur räkningen, får man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
