Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behof samt therhos nogaste tillsyn hålles, att then för åwärkare hädanefter
må befredad warda’.»
»Med skogens ’försvarliga’ vård tycks det sålunda vara illa beställt.
Uttryckssättet låter förmoda att skogen varit utsatt för åverkan och att den
ärkebiskopen tillhöriga skogen troligen varit av mindre god beskaffenhet, då
den vid Kvarnberg belägna, trots sitt tillstånd, ansågs som den bästa. Av
handlingarna framgår ej, vad som räknas som Kvarnbergs skog. Skogsmarken
under Fiby är ej delad på de olika hemmanen, vid lantmäteriförrättningen
1781—1785 fördes skogen under rubriken’Fiby gemensamma skogsmark’. Även
om det från modern skoglig synpunkt kan vara svårt att precisera, vad som
förstås med ’en skog, redan ganska mycket medtagen’, så kan det ej nekas
till att uttrycket passar bra för att karakterisera det skogliga tillståndet inom
det föreslagna reservatet vid slutet av 1700-talet, sådant detta framgått ur
den av mig’ utförda skogsbiologiska undersökningen. Det passar däremot
mycket illa för att karakterisera ett urskogsliknande tillstånd. Det historiska
dokumentet och den skogsbiologiska undersökningens resultat stämma sålunda
även i denna punkt väl med varandra.»
Men icke ens denna avverkning — den största som konstaterats — äger
någon betydelse i Fibyskogens historia, även om den verkligen skulle till
någon del fallit inom reservatet, vilket ingalunda är säkert. Professorn i
speciell privaträtt vid Uppsala Universitet A. Holmbäck har nämligen haft
vänligheten att till mig lämna följande utredning:
»Å s. 9—10 av Ditt arbete ’Fiby urskog och Kvarnberg-s fajansfabrik’
har Du angivit att ärkebiskop Mennander den 7 maj 1777 till åbo å
hemmanet Kvarnen antar viss person ’med det kraftigaste förbehåll därjämte, att
hemmanet till åker och äng väl hävdas, den därtill hörande skogen, som
för-nimmes vara under ärkebiskopsstolen den bästa, ehuru som berättas, redan
ganska mycket medtagen, icke tillgripes till annat än hemmanets nödvändiga
behov–––––’.
Du har nu bett att få veta min åsikt, huru stor den avverkning kan ha
varit, som föranlett att man sagt, att skogen var ’ganska mycket medtagen’.
Enligt min uppfattning har man ett utmärkt stöd för ett omdöme i detta
spörsmål. Som Du omtalar å s. 11 i Din nyssnämnda skrift ägde den 28 och
30 juni 1777 rum husesyn och besiktning å hemmanet Kvarnberg, vilket är
identiskt med Kvarnen. Då denna förrättning, som skedde i anledning av
det nyligen timade skiftet på ärkebiskopsstolen, ägde rum blott några veckor
efter det nya åbon antogs, bör naturligen den skildring av skogsförhållandena,
som g*es i protokollet, äga giltighet även för det tillfälle, då den nya åbon å
hemmanet antogs. Om storleken av de hyggen, vilka detta protokoll visar,
skrev jag den 3 juni i år (1935) följande, till vilket jag nu får hänvisa: »Den
verkligt bevisade storleken av de hyggen, som omtalas i 1777 års protokoll,
inskränker sig till tretton famnar tall och björk samt över hundra aspar. Det
måste vara dessa hyggen, som ärkebiskopens fullmäktige kallar ’slika betydliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
