Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Anm. Trons inneh&ll obegripet, ej obegripligt — utom vid trons
falska innehåll, eller genom missförstånd af betydelsen af "begripa":
fatta in abstracto om det concreta, ej detta in concreto.
b) medelhårt äfven ur de sinnliga föreställningarne och
begreppen om dem, genom deras fullf öljande till ett
yttersta af grund och ändamål — Guds uppenbarelse i naturen
(theologia naturalis, — jemte revelata), ett högsta godt o. s. v.
2) de förnuftiga begreppen äro a) ock abstracta: ej ett
verkligt, utan om ett sådant; men b) om ett, sjelft, andligt —
ej blott om det constanta i det sinnliga, utan det, som
förut-sättes för allt sådant, ej blott abstraction från det vexlande
och enskilda i rum och tid, utan från dessa sjelfva; c)
derföre ock begreppen sjelfva ej blott hypothetisJct nödvändiga:
om ett objectum (mot medvetandet) finnes, utan
catego-riskt (själfmedvetandets egna nödvändiga bestämningar).
3) äfven det förnuftiga förståndet framträder såsom a)
bildligt eller concret: sammanfattning, formélt
systematiserande (classification) och bevisande (logiskt sammanhang
i någon eller några bestämningar) af föreställningarne,
de-scription och distinction (men ej egentlig definition); ß) rent:
i logiskt sanna och i sig nödvändiga begrepp eller
catego-riskt giltigt vetande.
4) i och med det förnuftiga förståndet a) eger
menniskan vetande om de sinnliga tingens yttersta eller absoluta
och såsom sådan sjelf osinnliga grund, samt sålunda om ett
andligt, sjelfständigt och, såsom sådant, personligt varande:
det absoluta (Gud), sarnt sig och andra såsom personer;
b) detta vetande utvecklas, successivt, ur a) den yttre
eller sinnliga erfarenheten — såvida verkningar af ett
osinnligt i det varseblifna framträda (ändamålsenlighet, oafslutad
tidsserie o. s. v.); ß) men sedan och fullständigare: till
bestämdare föreställningar och begrepp om ett naturfritt vara,
ur den inre: om sig i sitt medvetna förnimmande och
handlande; y) blir, till ett helt sammanfattadt, på det bildliga
förståndets ståndpunct, positiv theologi (jfr § 2 N:o 3):
historiskt vetande; på det renas, philosophi: logiskt, och
cate-goriskt giltigt: vetande och vetenskap i egentlig mening.
Anm. 1. Det förnuftiga vetandet gör ej föreställandet öfverflödigt
(ty det förra abttraet) och bprttager ej anthropomorphismerna vid (den
ur inre erfarenhet = om mig sjelf) utvecklade uppfattningen af det
gudomliga väsendet, men renar desamma.
Anm. 2. Den positiva theologien är, till sitt inneh&ll sedd,
supra-naturalism — motsatt naturalism och materialism; — hvarjemte med
rationalism i theologien menats en åsigt, som, oberoende af den Christna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
