Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
uppenbarelsen, derföre förnämligast nr naturen och menniskan i dess
sinnliga bestämdhet, velat utveckla theologi (= en formalistisk och
an-thropologisk naturalism), sedermera ock åsigten, att det osinnliga kunde
begripas — i hvilket fall supranaturalismen blefve den bornerade och
ovetenskapliga theologien; — philosophien åter i samma afseende
rationelt vetande eller rationalism i re el bemärkelse — i motsats mot
empiriskt eller empiri i vetenskaplig form.
Anm. 3. Strid mellan theologi och philosophi? vantro i den förra,
eller för låg ståndpunct hos den sednare,
§ 4. Såsom förnuftigt förnimmande är menniskan
verkligt sjelfständig eller reelt fri; dock att denna i anseende
till form och medvetenhet derom framträder i olika grader;
fullt actuel först i tänkandet såsom sådant.
CAP. 9.
Ön menniskans praetiska verksamhet såsom sinnlig.
§ 1. Då den praetiska verksamheten i hvarje yttring
till form och innehåll beror af syftemålsfömimmélsen (se Cap.
4 § 3, Anm. 2), så kan den medelst denna både
indelas och i hvarje yttring definieras. Den practiskt
verksamme, sinnlige menniskoanden framträder sålunda l:o såsom
Drift eller Instinct i alla sådana yttringar, som till sin
beskaffenhet bestämmas af d. ä. der syftemålet är sinnlig
känsla, eller, objective, den organiska kroppens bibehållande;
hvarje yttring kallas ock en drift eller instinct (emedan den
och dess yttringar här ännu ej framträda distincta: jfr Cap.
5 § 1 N:o 2) eller, objective, en verkan — af den lefvande
kraften.
1) hvarje drift är (jfr Cap. 5 § 1 N:o 1, a): "Mind"
och spontan (ännu ej fri), ögonblicklig, alltid naturlig;
2) in specie skiljes drift: bestämd af vitalkänsla —
det praetiska uttrycket af lifvets närvaro, och i allmänhet
det första (sjelfva öfvergången från potentia till actus),
märkbar före allt percipierande (jfr Cap. 5 § 2) — och
instinct: bestämd af organsensationen och en expectatio
ca-suum similium (jfr Cap. 6 § 2 N:o 1 Anm. 1).
3) driften utgör menniskans naturell (se Cap. 5 § 4
N:o 2, b) och kan indelas i närings-, rörelse- och
könsdriften.
§ 2. Sinnlig begärförmåga (eller blott begärförmåga
eller begäret) är den practiskt verksamme, sinnlige
menniskoanden i alla yttringar, som till sin beskaffenhet äro be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
