Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
gativ öfversats, dictum de nullo och conversio para af major; med
positiv, dictam de omni och contrapositio pura (formelt: två negativa, men t
tanken är .vid contrapös. non-M ett positivt — ehuru obestämdt: x —
annars intet subject).
3) 3:dje figuren: a) M är subject i båda præmisserna:
M: P; M: S; S: P;
b) tankegäng: substitution medelst subsumtion: om två
begrepp båda i sin sphær omfatta ’(det ena innefattar, det
andra utesluter) ett 3:e, omfatta de (utesluta) såtillvida
hvarandra.
Anm. Eller utförd: hvad som i sin sphær omfattar (från den
utesluter) ett annat, omfattar (utesluter) såtillvida det sistnämndas positiva
bestämning; och: hvad som delvis omfattar (utesluter) ett annat,
omfattar (utesluter) såtillvida det sistnämndas universelt positiva bestämning.
c) närmare reglor:
a) undersatsen alltid affirmativ (annars ingen
substitution);
ß) slutsatsen alltid particulär (ty P:s sphær
vidsträcktare än M:s).
d) resultat: blott particulär insigt
Anm. 1. Tankegången visserligen en användning af dictum de ,omni
fy nullo, men i förening med en consequ. immediata: conversio per
accidens af minor (med particulär öfversats visserligen formelt två
particu-lära, men då per convers. af minor, så vet man, att samma M och S =
tillika consequ. per æquipollentem): just derföre conclus. alltid par
ticulär.
Anm. 2. 3:e figuren = de, som äro lika med ett och samma, äro
sinsemellan lika, — i mathematiken med universel conclusion, emedan
der blott bestämdhet i anseende till quantitet afses, och i sådant fall
oopulan alltid betecknar identitet.
4) 4:de figuren:
a) M är predicat i öfversatsen, subject i undersatsen:
P: M; M: S; S: P.
b) tankegång: formelt = l:a, blott med motsatt plats
åt S och P (S alltid vidsträckare sphær): successsiv
subsumtion; men då man vill veta om S, sä derjemte corver~
sion af slutsatsen;
c) deraf sjelfklart resultat: negativ conclusion han vara
universel, positiv blir alltid particulär (se Cap. 4 § 8, c,
« & ß).
Anm. 1. Man har kallat denna figur (som ej upptogs af
Aristoteles, utan först uppstäldes af Galenus, 200 e. Chr.) konstlad och
anmärkt, att den i det vanliga tänkandet ej begagnas: klart nemligen att
en omväg, att ur S skaffa sig kunskap om P, för att sedan medelst
denna tillbaka förvärfva negativ eller particulär insigt om S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
