Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 1. Karlevi, Vickleby sn (Pl. I-III)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgift hvilar uteslutande på en felaktig tolkning af inskriften. På runstenen omtalas blott
en man och en grafhög. Af Rhezelii ofvan anförda anteckning finna vi likväl att här
funnits en andra grafhög; och den i denna jordade har utan tvifvel tillhört den
förstnämndes följe och funnit sin bane vid samma tillfälle som denne.
Af den återstod af en grafhög, som Ahlqvist omtalar, existerar nu intet synligt
spår. När den lilla hög, på hvilken Karlevistenen nu är uppställd, anordnades, har icke
kunnat utrönas.
*
Karlevistenen har formen af en i hufvudsaken fyrkantig pelare med afrundad topp.
Äfven de två kanterna äro starkt afrundade, hvarigenom den ena sidan, den, hvilken,
såsom stenen nu står, vetter mot norr, blir kullrig (se genomskärningen). Den motsatta
sidan mot söder, hvilken saknar inskrift,
är deremot plan och har erhållit denna
form genom klyfning. I öfrigt har stenens
ursprungliga yta varit bevarad oförändrad,
då runorna blefvo inhuggna. Stenens höjd
öfver kullens yta är 130 cm. Tjockleken
är på ena hållet, från norr till söder, 85
cm, på det andra, från öster till vester,
omkr. 67 cm. Omkretsen på ett afstånd
af 60 cm från toppen är 252 cm.
Stenarten är finkornig granit.[1] Till färgen är
den mörkgrå, nästan svart, men sjelfva
ytan har genom atmosferens inverkan fått
en ljusare färg. Der ytan är sargad,
framträder den mörkare grunden. På de delar,
der inskriften är inhuggen, är ytan i
allmänhet slät; dock förekomma på några
ställen naturliga fördjupningar och sprickor,
som försvårat inskriftens inhuggande och
gjort att runorna blifvit otydliga. Härigenom
har tidigare oriktig läsning vållats. På två ställen har ytan blifvit skadad efter inskriftens
inhuggande. I början af den del af inskriften, som är i prosa, har stenen vittrat och
slutet af samma inskrift är alldeles borta, derigenom att på stenens vestra sida ett stort
stycke är bortslaget (se Pl. III); från toppen till en half meter derifrån är den
ursprungliga ytan på denna sida afflagad. Genom Rhezelii teckningar[2] finner man att dessa skador
funnos redan år 1634, och sedan den tiden har stenens yta icke undergått några
förändringar, som skadat inskriften.
[1] Det har troligen icke varit svårt att finna en dylik sten, ty rullstenar af granit äro mycket allmänna
på Öland.
[2] Utom den teckning, som vi här ofvan s. 16 reproducerat, har Rhezelius i konceptet en annan mycket
liten teckning, som föreställer den sidan af stenen, der den latinska inskriften är inhuggen (vestra sidan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sri/1/0023.html
