Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Karlevi, Vickleby sn (Pl. I-III)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLEVISTENEN.
29
2. Till en tid icke senare än omkr. år 1000 synes oss också hänvisa det sätt, på
hvilket inskriften är anbragt på Karlevistenen, i parallela rader, som läsas bustrofedon.
Före år 1000 är denna anordning mycket vanlig i inskrifterna, men i senare inskrifter
förekommer den mycket sällan.1 Man kunde invända, att de skäl för en hög ålder af
Karlevi-inskriften, som nu blifvit anförda, icke äro afgörande, då inskriften är inhuggen
af en norrman. Vi hafva från tiden mellan omkr. år 900 och senare delen af ll:te
århundradet inga norska inskrifter, med hvilka Karlevi-inskriften kan jemföras. Det läte
tänka sig, att äldre skick både i runformer och skriftens anordning längre hållit sig i
Norge än i Sverige och Danmark. Denna invändning vill jag icke tillmäta någon
betydelse. Det är icke sannolikt, att Xorge i fråga oin runskriftens utveckling àfskilt sig
från Sverige och Danmark. När man icke har några runstenar i Norge från det
ofvannämnda tidsrummet, beror det väl derpå, att bruket att resa runstenar der var bortlagdt
under detta tidsrum. Den norske runristare, som inhögg inskriften på Karlevistenen, har
derför vid skriftens anordning iakttagit deri sed, som var rådande i Danmark. I
runskriftens anordning på Karlevistenen hafva vi alltså att se ett danskt bruk och kunna
derför äfven häri finna ett säkert tidsmärke.
3. För en hög ålder synes oss också tala det med Karlevistenen förbundna
begraf-ningssätt, hvilket vi lära känna genom Rhezelii och Ahlqvists uppgifter. Detta
begraf-ningssätt, som är hedniskt, måste bedömas efter danska förhållanden. Harald Blåtand har
på den större Jællingestenen, som han vid slutet af sin regering lät resa till minne af sina
föräldrar, sjelf förkunnat, att han låtit kristna alla danskar. Danmark har alltså efter den
tiden varit ett kristet land. Det är visserligen tydligt, att kristen sed icke i allt kunnat
göra sig gällande strax, men det synes osannolikt, att ett begrafningssätt sådant- som
det ofvan skildrade, så oförenligt med kyrkans föreskrift om begrafning i vigd jord,
kurmat praktiseras bland danskarne långt in i ll:te århundradet.2 Enligt vår mening
hänvisar begrafningssättet, sammanhållet med inskriften, till slutet af tionde århundradet,
till brytningstiden mellan kristendom och hedendom. Ty begrafningssättet är hedniskt,
men den som inhuggit inskriften har varit kristen. Detta senare bevisas genom de två
små korsen, som äro inhuggna, der inskriftens olika delar börja. Antagligen har man
genom anbringandet af korsen äfven velat antyda, att den, till hvars ära stenen restes,
bekänt sig till kristna läran. De kristna symbolerna på stenen göra det omöjligt att
hänföra inskriften till äldre tid än senare delen af tionde århundradet.3 Då den på grund af
1 T. ex. på en runsten, trol. yngre än omkr. år 1050, i Ludgo socken i Södermanland, B. 805, L. 866.
Liljegren anmärker också såsom något ovanligt, att inskriften på denna sten icke är anbragt i slingor. Ett par
sena norska runstenar hafva äfven sina inskrifter anordnade på detta sätt, Worm sid. 464 och 481. Af de
danska runstenar, som hafva inskrifterna anordnade på samma sätt som Karlevistenen, är ingen yngre än
år 1000.
2 Jfr Sophus Muller, Vor Oldiid, s. 649 ff. — Danevirkestenen, som Sven Tjuguskägg reste öfver
Skarde på 990-talet, har ursprungligen stått vid en grafhög, men jag anser det, i likhet med lians Olrik, Konge
og Præstestand i Danmark, I sid. 107 f., osannolikt att grafhög och runsten hört samman. Det är icke troligt,
att en person, tillhörande den kristne kungens närmaste omgifning, blifvit begrafven på detta sätt så lång tid
efter det Hilla danskars blifvit kristna.
3 Att dessa små kors äro att uppfatta som kristna symboler kan icke vara något tvifvel underkastadt.
Ett kors, mycket likt det framför versen på Karlevistenen inhuggna, men något "större, är inhugget framför
inskriften på Ilackebystenen i Vestergötland, Torin nr 21. Denna runsten är ungefär samtidig med
Karlevistenen. Ett litet kors, likt det mindre på Karlevistenen, angifver inskriftens början på Yiststenen i samma land-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
