Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Säby, Segerstads socken (Pl. X. Fig. 17)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17. SÄBY, SEGERSTADS SOCKEN.
65
både af granit och kalksten. Tidigare hafva flera funnits. En af de ansenligare har varit
en längesedan förstörd kalkstenshäll, som var försedd med runinskrift.
Denna runsten är afbildad hos Rhezelius och i Bautil. På Ahlqvists tid var den
borta, och då den icke finnes omtalad hos Frigelius, som har en teckning af den andre
till Säby hörande runstenen (vår fig. 18), har den förmodligen försvunnit redan före
midten af 1700-talet. Vi hafva alltså inga andra källor för kännedomen om denna
runsten än de nyssnämnda afbildningarna samt de upplysningar, som Rhezelius lemnar
om den.
Om stenens läge meddelar denne endast hvad här förut nämnts, att den stod vid
vägen norr om Säby bland de dervarande talrika grifterna. Inskriftsidan vette mot öster,
således emot de vägfarande. Stenarten var hvit »telgesten», hvilket är ett af de namn,
hvarmed Rhezelius betecknar Ölands kalksten. Vidare uppgifver Rhezelius, att stenen
hade namn; den kallades »Liksten». Namnet visar, att det existerade en tradition, att
den, till hvars minne stenen blifvit rest, blifvit begrafven på stället. Stenen kan mycket
väl vara rest öfver en hedning eller öfver en af de första kristna på ön, som aflidit på
en tid, då ännu ingen kyrka med omkring densamma ordnad begrafningsplats fans i
socknen, och som derför blifvit begrafven på den gamla hedniska begrafningsplatsen.
Stenens mått voro enligt Rhezelius, med hvars uppgifter måtten i Bautil i det
närmaste öfverensstämma: höjd 33/4 alnar (2.22 in), bredden vid jordytan 6Y2 qvarter (0.96 m),
vid öfversta delen af slingan 4 qvarter (O.59 m). •
Vår fig. 17, pl. X är en kopia af fig. 1062 i Bautil. Inskriften var inhuggen i
ett böjdt band utan alla utsmyckningar. Runorna voro enligt Bautils teckning:
* ÞhrXKhÞR * fUl’tl * HT-H+ * ÞW4 * l+KMTT * frrWhft * hl+ *
5 10 16 20 25 30 35 40
Tran slitera tion: þurkuþr * raisti * stain * þenh * iftÍR * inkialt * bruþur * sin *
5 10 15 20 25 30 85 40
Rhezelius öfverensstämmer med Bautil i afseende på stenens form och skriftbandets
utseende. I afseende på inskriften visar den förres teckning några afvikelser ifrån den
den senares. Det i inskriften brukliga skiljetecknet är hos Rhezelius inhugget äfven efter
tredje runan, så att namnets sammansättningsled äro skilda från hvarandra genom
skiljetecken, något som icke sällan inträffar i inskrifter, hvarför Rhezelius här möjligen har
det rätta. — Den 6:te runan, som i Bautil är þ, är hos Rhezelius ett þ med kännestreck
af t-runan till venster, så att tecknet har utseende af en samstafvaruna 1 + þ. Då
kännestrecket för þ utgår från samma ställe på stafven som kännestrecket för 1, kunde man,
ifall man hade endast Rhezelii teckning, vara villrådig om här skulle läsas T eller þ,
d. v. s. om namnet skulle läsas þurklltr eller þurkllþr. Teckningen i Bautil torde afgöra
frågan till förmån för det senare. — Runan 11 är i Bautil ’; hos Rhezelius V[. Möjligen
är det senare rätt, då stenen efter begge teckningarna på två andra ställen (runorna 14
och 41) har V\. — Öfverst på stenen har Bautil HT+H-, Stain; detta ord skrifves hos
Rhezelius H*K Steain. Ett svagt skäl att anse detta öfverflödiga beteckningssätt vara
det rätta har man deri, att afståndet mellan \ och | i Bautil är väl stort. — Runan 22
i Bautil är ‡ med mycket korta kännestreck; Rhezelius har här troligen rigtigare
Ölands runskrifter. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
