Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33. runstens kyrkoby, västra gärdet i en bro.
97
33. Runstens kyrkoby, västra gärdet i en bro.
Pl. XXI. Fig. 33, a) och b).
Litteratur: Rhezelius, Monumentet Runica in Ölandia, teckning: koncept 20, utskriften nr. 1C.
På Runstens västra gärde, i första bron på vägen till Dystad, blott 116 steg från
landsvägsgrinden ligger den af Rhezelius tecknade ocli af Ahlqvist omtalade runstenen.
Bron består af blott två flisor, den norra har på sin norra kant den fragmentariska
inskriften. Södra kanten af flisan är nästan rak, 185 ctn. lång. Höjden från södra kanten
till yttersta spetsen i norr är 134 cin. Stenen är 18 cm. tjock, skroflig på undersidan.
Öfversidan är alldeles glatt och jämnsliten, skrofligheter endast i närheten af
ristningarna, där den blifvit mindre trampad. Stenen synes här ej vara tillhuggen, oaktadt
den är ganska slät och plan.
Inskriften är ristad i tre jämnlöpande rader, alltså af ett. mycket ålderdomligt
skaplynne. Strecken äro grunda, ojämna, slitna i kanterna. Ritningen påminner om den till
Rökstensgruppen hörande Slaka-stenen i Östergötland, hvilken den ock liknar uti att
runorna äro ganska långa. Till Rökstensgruppen torde ock denna inskrift höra; då enligt
Rhezelius i och þ växla i inskriften, torde det förra vara Rökstensgruppens b-runa.
Söderbergs teckning, fig. 33 a, visar, att han ej lyckats läsa inskriften; vid mitt
besök 1904 kunde ej stenen återfinnas, ty bron hade blifvit omlagd.
På Rhezelius teckning, fig. 33 b, börjar mellersta raden med |^|; jag förmodar,
att detta varit prep. aft och tillika utgjort inskriftens början. På baksidan af
Aspa-stenen, Ludgo sn, Rönö hd, Söderml. B. 804, L. 864, hvars inskrift på samma sätt som
här är ordnad i tre rader, innehåller likaledes den mellersta raden inskriftens början.
Någon ytterligare tydning är knappast möjlig med nu tillgängliga upplysningar
om stenen, och att döma af Söderbergs teckning troligen icke heller, om stenen
åter-funnes; Söderberg har icke efterlämnat någon detaljerad beskrifning af ristningen.
34. Runstens kyrka, pä en pelare.
Pl. XXI. Fig. 34.
Litteratur: Rhezelius, Monumenta Runica in Olandia, i konceptet onumrerad, upptagen mellan 20
och 21, i utskriften under nr. 10. — Liljegren, Rnnlära, s. 213, not. 1. — Ahlqvist, Ölands Historia ocli
Besb’ifning, II, s. 261.
Rhezelius meddelar om denna runinskrift uti utskriften: »Uthi b:te Runestens
kyr-kia syns ock desse runor i höghkoren på wðggien skrifna ....
Olands runinskrifter. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
