- Project Runeberg -  Sveriges runinskrifter / Första bandet. Ölands runinskrifter /
124

(1900) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

ÖLANDS RUNINSKRIFTER.

B. 1077 har namnet ’+PIM’l utan att angifva, att runornas öfre hälft saknas. Söderberg
antager säkert med rätta, att namnets senare led varit -biarn liksom vid de föregående
namnen, och synes förmoda uik- som första led, hvilket utgör en antaglig tolkning af
läsningen uef hos Rhezelius; L. 1291 förmodar -vHl. Men äfven Liljegrens tolkning (L. 1291)
af första leden som inki-, som grundar sig på B. 1077, är i sig högst beaktansvärd; dock
kan i så fall andra leden icke vara -biarn.

Efter namnet följer ordet fa[jjur], hvaraf Rhezelius bevarat fa, B. blott f. Något
[sin] tyckes enligt Rhezelius icke hafva fått rum, något bättre enligt B. 1077 och
likformigheten med det följande bruoþur * sin * koþan x fordrar dess antagande. Efter
fa[|jur sin] följer K‡þ-H, hvilket ord blott finnes hos Rhezelius, ej i B. Ordet ’broder’
ðr hos Rhezelius i konceptet och utskriften bruoþur, hvilket synes böra betraktas som ett
skriffel, då konceptets text har friX+hiX och B. har broþur. Det följande sin är hos
Rhezelius ’|*f, hvilket säkert är riktigare än B. Hl"f.

Efter kuþlauk har Rhezelius ||^t|| eftÍR hvilket saknas i B. Något af detta eftÍR
styrdt namn finnes hvarken hos Rhezelius eller B., hvadan det torde vara att fatta som
adv., afsedt att uttrycka, att äfven kuþlailk deltagit i att resa stenen öfver sin make och
son. Uttryckssättet är det samma B. 147, L. 380, D. II, 33 Råsta, Uppl., undersökt af
mig 1902, som lyder: hulmstin * auk * haosui • litu • raisa istain • iftir * iiibiurn • faþur
sin » auk keriþ ifti, där med säkerhet intet namn finnes styrdt af det sista ifti som prep.

Vid sammanfattningen af inskriften sätter jag inom [], hvad som återges efler
Rhezelius eller B., och med antikva, hvad som beror på gissning, alltså:

I hufvudslingan: f&l+R* « [W * rUÞ]&l+IX+ * Mt[h * >] stain eftÍR

5 10 15 20 25

0 r« biarn [* M] pur * sin * * * tfti. * þ+r&i+ íx+ 0 *

30 35 40 45 50 55 60 65

’1+ «] H‡ÞH På korsets fot: [+hK » KrWrWN. ]

70 75 80 85 90

Vid translitterationen återgifver jag äfvenledes clet gissade med antikva: esbiarn >[auk

5 10

* roþ] biarn * let[u * reta »] stain eftiii [* uik]biarn [* fa]pur * sin " [koþan > auk - e]ftiR *

15 20 25 30 35 40 45 50 55

þorbiarn [* broþur * sin * k]o[ian [auk * kuþlauk eftiR]

60 65 70 75 80 85 90

Fonetisk transskription: Æsbiarn auk Róðbiarn létu rétta stæin æftiR * Vvjhiarn faöur
sinn góðan auk œftÍR porbiarn, bróður sinn góðan auk Guðlaugh æftiR.

öfversättning: Asbjörn och Rodbjörn läto resa stenen efter Vigbjörn sin gode fader,
och efter Torbjörn, sin gode broder, och Gudlög (lät ock resa) efter (dem).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sri/1/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free