Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7. VÄSTRA STENBY KYRKA, ASKA IID.
5
Första långraden: : |iesa : är att läsa fiænsa ack. sg. m. ’denne’, bestämning till ett
föregående ’sten’; inskriften har antagligen lytt: »[N. N. lät lägga stenj denna [efter N. N.]»,
vartill så vad som är i behåll av andra långraden anslutit sig, bru(|)ur) ’broder’ [sin].
7. Västra Stenby kyrka, Aska hd.
Litteratur: P. A. Säve, ATS, I, s. 138; Reseber., 1861, s. 143; W. 182.
Stenen ligger som tröskelsten i västra ingången till kyrkan och har spår av slingor,
som måhända tillhöra runstenstiden.
8. »Kälvesten-stenen», V. Stenby kyrka, Aska hd.
Pl. II. Fig. 1.
Litteratur: B. 904; L. 1173; W. 183; C. F. Nordenskjöld, ÖFT I (1875), s. 86; G. Stephens, ÖN RM
2, 723, 3, 448, 467; S. Bugge, Rök I, s. 99 i .47’S 5, omnämner blott stenen; d:o, Bidr. t. d. ældste
Skalde-digtnings hist., Chra 1894, s. 21; E. Ihrfors, Ostrog. sacra, s. 13, teckn.; A. Noreen, Altschioedische
Grammatik (1904), s. 489; Hj. Lindroth, Om utvecklingen af ljud förbindelsen euu i nordiska språk, s. 341
i Arkiv f. nord. fil. 24.
Runstenen sitter inmurad i stenfoten invid marken i östra ändan av Västra Stenby
kyrka.
Den återfanns, vitmenad och svårläst, av K. A. Hagson 1865 (ONRM 2, s. 724), som
befriade den från överdraget, läste och avritade inskriften, vilken icke fullt riktiga
läsning meddelas ÖN RM 3, s. 448.
P. A. Säve, ATS 1, s. 138, säger, att V. Stenby kyrka är »byggd 1812 för de
sammanslagna socknarne Sten och Kjelfvesten på platsen, der den sednare församlingens
kyrka stått». I denna nya kyrkas stenfot blev runstenen insatt. I ß. 904 anges den
vara placerad »I Silmuren».
Runstenens ämne är granit. Stenens längd är 1,90 m, bredden i storändan 55 cm.
Inskriften utgöres av två rader med gemensam skiljelinie, båda ined en tvärlinie som
gräns nedåt. Huruvida även uppåt någon gräns funnits, kan ej ses, då stenens topp är
förstörd, men B. 904 visar en linie uti inskriftens slut. Själva inskriften är likväl
fullständigt i behåll. Begyrmelseraden är 1,14 m lång, 15—19 cin bred, slutraden 1,32 m lång,
12—18 cm bred.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
