Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39. SKEPPSÅS KYRKA, BOBERGS HD.
33
den plats, där ög. 20 Hjärtrum påträffades. Enligt Ihrfors fanns vid stället en forntida
stenbro. Troligen hava Ög. 20 Hjärtrum och Ög. 34 Lundby stått vid var sin ända av
densamma.
Runstenen är nu rest på en liten kulle i parken norr om huvudbyggnaden vid Lundby
nära ägorna. Ämnet är rödaktig granit. Ihrfors anger måtten före resningen vara 1,60 m
i längd, bredden nederst 67 cm, överst 43 cm, tjockleken 39 cm. Höjden är nu 1,17 m,
bredden vid foten 60 cm, nära toppen 50 cm. Slingans bredd 7—8 cm. Under
toppslingan finnes ett enkelt kors.
Inskriften börjar nedtill t. v., och någon gränslinie nedåt av slingan före första runan
finnes icke. I det begynnande namnet Ihifuntr har I ett 5 cm långt kännestreck men är
dock icke U, i h äro övre staven och övre v. kännestrecket skadade. I det följande kolon
är övre pricken bortfrätt. Efter bru|]ur och sin saknas skiljetecken.
Runorna äro följande:
Ihifuntr: rais|ii: stin : |iana : iftiR : un : bru|iur sin
6 10 15 20 25 30 35
Någon motsvarighet till namnet Ihifuntr är icke anträffad. Det begynnande lh tyder
på att namnet fordom börjat med Hl- och namnets första led ser ut att höra till verbet
isl. hit fa ’beskytte, beskærme, tjene til Værn’. Andra leden kunde tänkas höra till ordet
hand, got. handus, jfr fht. Starchant; prof. Läffler håller ock liundr ’hund’ för möjligt,
namnet alltså ungefär ’gårdvar’, och jämför isl. Hlifölfr samt Hundr som tillnamn. Namnet
un förekommer ock i några andra runinskrifter, t. ex. öl. 37.
översättning: Livund reste denna sten efter Unn, sin broder.
C. F. Nordenskjöld, Iieseber. 1870 s. 121: Æn runsten skulle enligt uppgift finnas i »Kåfrögatan», men
detta ställo var ej ens kändt af sjelfva Kåfröborna och hade troligtvis blifvit förvexladt med »Vadgatan»,
landsvägen vid Söfverstad, der vattnet brukar gå öfver.»
35. Fornåsa kyrka, Bobergs hd.
Pl. XII. Fig. 3.
Litteratur: L. 1685; W. 99; P. A. Säve, ATS I, s. 130; Reseber. 1861, s. 129, teckning; Broocman,
Beskr. öfver Östergötland 2, s. 146; E. Ihrfors, Ostrogothia sacra, s. 2, teckning; C. F. Nordenskjöld, Reseber.
1870, s. 53, teckn. pl. IX.
Broocinan ocli P. A. Säve angiva runstenen ligga framför sakristidörren. Den är nu
flyttad till Östergötlands museum i Linköping.
Runstenen utgöres av en slät, fyrkantig kalkhäll med inskrift kring tre kanter, den
fjärde kanten är avslagen. Den trubbiga vinkeln mellan inskriftens rader visar, att det
är stenens smalare ända, som är i behåll, varemot den avslagna sannolikt varit betydligt
bredare. Längden är 92 cm, bredden upptill 50 cm, nedtill 42 cm. Runorna, som bestå
av kilformiga streck, äro 5 cm höga.
5—111410 Östergötlands runinskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
