Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
ÖSTERGÖTLANDS RUNtNSKRtPTËR. i
56. Väversunda kyrka, Dals hd.
Pl. XIX. Fig. 1.
Vid grävning av en grav upptäcktes d. 7 febr. 1891 under jorden denna runsten.
Runstenen är av kalksten och har antagligen haft rektangulär form. Inskriften visar,
att hela kortsidan är i behåll, som är 62 cm, samt 72 cm av den följande däremot
vinkelräta långsidan. Hällens tjocklek är 8 cm. Runorna äro 8—10 cm höga.
Följande runor äro i behåll: : ualtrikr: lah|ii : stin ; |ii —
6 10 15
Namnet ualtrikr föregås av kolon. På I i lah|li är kännestreckets yttre hälft borta
genom en skada i stenen, men dess spets synes, liksom det ock kan spåras invid staven.
Namnet ualtrikr är eljest okänt (?); det ser ut att vara en sammansättning Vald-rikr.
Inskriftens transkription är alltså: Valdrlkr lagdi sten pæ(nna) —
Översättning: Valdrik lade denna sten —
57. Väversunda kyrka, Dals hd.
Pl. XIX. Fig. 2, 3.
Litteratur: W. 192; Broocman, Beskr. öfver Östergötland, s. 045; P. A. Säve, A TS., I, s. 121;
Reseber. 1861, s. 114; C. P. Nordenskjöld, Reseber. 1871, s. 113, teckn.; O. Janse, Medeltidsminnen från
Östergötland, s. 12 (avbildning av dörren).
Ett järnbeslag på Väversunda kyrkas inre dörr, 22 cm långt och 2 cm brett, har en
runinskrift nedifrån uppåt, vars runor äro ristade över hela dess bredd. Inskriften är
övermålad men runorna dock skönjbara.
Efter asmuntær bör ett kolon finnas liksom efter gæ|li, men blott den övre pricken
ses med säkerhet; den är liksom alla punkter uti inskriften ett lodrätt streck. Uti g i
gæ|li är pricken något utdragen på längden, men ned till staven når den icke, så att
läsningen fa|li hos W. 192 redan därigenom är otillständig. Efter tyr har kolon
säkerligen funnits; runan y har formen A. Uti sista ordet äro båda vokaltecknen H, alltså
|iasar, ehuru man väntar *|iæsar. Av det följande kolon kan blott ena punkten
upptäckas. Inskriften skiljer på A a och + æ; n är h, t 1.
Inskriften är alltså följande: asmuntær : gæ|li : tyr : |iasar :, transkription: Asmundær
gæ[y-]di dyrr passar; översättning: Asmund gjorde denna dörr.
Samme ristares namn finnes på dörrjärnet till en kyrkdörr å Visingsö (Kumlaby kyrka),
L. 1942, och till en i Versås kyrka, Västergötland, L. 1940.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
