Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
ÖSTERGÖTLANDS RUNtNSKRtPTËR. i
varav Verelius där ger en latinsk tolkning och Runographia s. 46 följande svenska:
»Ture satte thenna stenen eftir sin broder Asgut, som slog i häl then stora Jätten i
Jättes-Tuna och hans brynja fick Guden Odén (hårde Guden ’durus Deus’, h. e. Odinus).»
L. 1179 uppfattar inskriften till och med iar som trovärdig men betecknar det följande
som opålitligt, och denna åsikt torde ock i det hela vara riktig.
Om turi är rätt läst, bör det motsvara fsv. Dyre, fno. Dyre. Möjligtvis kunna aftir,
iar antagas vara fel för aftiR, iaR, då R finnes i dessa ord i nejdens övriga ristningar.
Vad sora följt efter iar, måste hava varit svårläst, så att 1600-talets lärde kunnat läsa
både annat och mera än ristaren åsyftat.
Att till fullo få reda på vilken verklighet döljer sig bakom Verelii fantastiska tolkning
låter sig väl icke göra, men en god del därav kan man dock sluta sig till.
Den relativsats, som börjar med iar, har säkert innehållit uppgift om den avlidnes
boningsort, så att bar|]i alltså varit buki, och därpå har ortnamnet följt, jfr ög. 94 Harstad
iaR : buki : ha|iista|]um och Ög. 132 Heda kyrka, L. 1194, iR: byki: i: iatunstajiumSlutet
torde hava varit: auk : bruna : trik : harjia : ku|ian ’och (efter) Brune, en mycket förträfflig
ung man’. På Ög. 92 Väderstad förekommer ack. sing. bruna. Man väntar visserligen ock
en prep. framför *bruna, vilken måhända ock ursprungligen funnits men blivit förbisedd.
Ortnamnet kan naturligtvis icke hava upptagit alla runor mellan bar|]i och auk, utan
en stor del av dessa äro troligen grundade i fåror mellan de verkliga runorna. Namnet
har antagligen varit ett namn på -staöum, såsom de anförda ha|iista|]um, iatunsta|]um, ty
ett sådant upptager ett behörigt rum för mängden anförda runor. Att dessa icke direkt
synas forma sig till ett sådant, torde därvid betyda föga.
Var detta ortnamn skall sökas, beror på var runstenen själv har funnits. Liljegren
förlägger den till Järstad på grund av namnlikheten ined Järmstad. Därvid tages
emellertid ingen hänsyn till Verelii uppgift, att Järmstad legat »in territorio Dal (i Dals härad)»,
varifrån Järstad är långt avlägset. Det förefaller, som om man i första rummet borde
taga denna uppgift för god, enär därvid felläsning minst kan befaras, och däremot lämna
därhän, vilken ort inom Dals hd kunde vara åsyftad genom Järmstad. En förmodan vill
jag våga. Då stenens läge blott anges genom Dals hd och Järmstad, torde med detta en
kyrka vara åsyftad, och Herrestad erbjuder sig då som ett namn, varur Järmstad kunde
vara felläst.1
Inskriften ansluter sig till ög. 94 Harstad dels genom att innehålla uppgift om den
avlidnes bostad, dels genom förekomsten av formen H S, för vars skull den av Verelius
anföres i Runographia.
Slingans anordning påminner om Ög. 96 Karleby: en enkel slinga utan kors. Ar
likheten med Ög. 96 att förklara av att ristaren varit densamme, låter detta förhållande
lättare tänka sig mellan runstenar blott skilda genom sjön Tåkern, varemot Järstad är
mera avlägset från Harstad och Karleby, om ock ej synnerligen långt.
1 k andra sidan är det frestande att antaga Verelius’ läsning ocli tolkning av »Jätten i Jättcstuna» härröra
från förekomsten på runstenen av i iatunsta|nim såsom på Ög. 132 Heda. I så fall måste dock Dals hd vara
oriktigt uppgivet för Lysings lid. Skulle Järmstad kunna vara felläsning av Jättingstad?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
