Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170. ÖSBY, GÄRDEBY SN, SKÄRKINDS HD.
159
P. A. Säve upplyser, att runstenen vid Ösby flyttats till Åkerby alle, där den nu står
rest på södra sidan om landsvägen framför stallbyggnaden.
Ämne gråsten. Höjden är 1,74 m, bredden vid foten 93 cm, på mitten över korset
90 cm, vid toppen 80 cm. Slingans bredd är 13—15 cm.
Vid inskriftens början sammanhänger med inre slinglinien en ornamental ormstjärt
med en knorr, bildad av slinglinien, och en knorr i spetsen av stjärten. Efter inskriftens
slut äger slingan ett ormhuvud sett uppifrån, det har trekluven tunga, kluven nos och
två runda ögon men intet halsband, som Ihrfors antager, vilken däremot riktigt angivit
korsets form.
Inskriften börjar nedtill till vänster utan inledande skiljetecken. Ristningen är tydlig.
I halstun är u säkert, så ock U i Stun, i vilket ord högra bistaven på 11 är utplånad,
men korsens ställning i det följande skiljetecknet visar, att det funnits. Efter |iansi står
AIMà, som måste fattas som prep. yfiit, styrande fa|]U, vars U icke gärna kan vara T, då
det är bestämt skilt från r i risti, på vilket bistavens tre leder äro tydliga.
Efter possessivpron. sin följer faderns namn sini, vars S är vänderuna och vars n är
klart + n, icke X, som Nordenskjöld och Stephens antagit. För att den därpå följande linien
är en runa, så att namnet är silli, och icke en begränsning av slingan, talar det
förhållandet, att linien går från ormens övre öga till ytterslingan, 5 cin bakom ormens nedre öga,
konvergerande med staven till n, varemot ändarna på en begränsning av slingan väl borde
stå på samma avstånd från ormens båda ögon.
Inskriften är alltså följande:
halstun s risti; stun 2 |iansi s ruir ; fa|lu ; sin ; sini
Då det fsv. ë i denna inskrift ristas med u i halstun och Stun men med i uti risti,
torde man böra antaga, att u uttrycker nasalerat ë. Uti AfMA Rlliß måste ljudvärdet av
det första r vara y och härröra från begynnelseljudet i runnamnet yit, det sista betyder
som vanligt r liksom runnamnets slutljud.
Någon motsvarighet till mansnamnet ack. sini finnes icke uppvisad. Det kan vara en
stark biform till det Sine, som Lundgren antager ingå i ortnamnet fsv. Sinasta SRP.
n. 2025 (1384) Senesta, Stigtomta sn, Sdm, och båda kunna vara kortnamn av nordiska
motsvarigheter till sådana namn som fht. Sini-bert, jfr fht. Sino. Jfr dock även om
ristningen sin som namn ög. 21 Ingelstad s. 20.
Fonetisk transskription:
Hallstën rësti stën fiænsi yviR faöu(r) sinn Sini.
Översättning: Hallsten reste denna sten över sin fader Siner.
På stenens mittyta finnes ett enkelt kors, vars fotlinier sluta med var sin kroklinie
uppåt, ehuru dennas nedre del i den vänstra är utplånad. En del andra mycket otydliga
linier i förbindelse med korset torde hero på frätning, då stenen låg i jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
