- Project Runeberg -  Sveriges runinskrifter / Andra bandet. Östergötlands runinskrifter /
194

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194

ÖST^flGÖTLANDS RUNINSKRIFTER.

Ämnet är rödaktig granit. Höjden är 1,95 m, bredden vid foten 1,28 m. Slingans
bredd är 13 cm.

Inskriften har uppenbarligen börjat nedtill till vänster, men vänstra sidans slinga är
nästan fullständigt förstörd. 1 är à r, som synes följt av punkt. Efter punkten står
2 K k under järnet, 22 cm ovanför finnes 3, toppen av en stav och därefter 4 K k vid
korsets vänstra övre flik. Namnet torde alltså haft [ki]R • till första led, och då 2 K k
möjligen varit Y m, till andra led kanske -mundr. 10 cm från 4 Y k, vars stav står på
vänstra korsarmen, tyckes toppen av en stav finnas i stenens kant; 25 cm därovanför
tyckes (X r finnas i behåll och stå på 6 i, börjande toppslingan, varefter följer 7 S och
8 t, vars vänstra, bistav tyckes tydlig men den högra ej skönjbar. Slinglinien utgör
därefter 9 i. Dessa topprunor äro emellertid alla högst osäkra, ingen reda kan där fås.

Vänstra sidans runor äro alltså: —R k-m–-risti

1 m k
2

Högra sidans slinga innehåller Stin • |]ensi • I Stin • är S mycket svagt, på t staven tydlig
men bistavarna mycket otydliga. I |iensi • har e tydlig prick.

Fotsidans runor: uiurn • Slli äro tydliga. Det sista i måste hava varit n, men något
spår av bistav kan ej upptäckas.

Namnet uiurn är eljest obekant. Troligen är b avglömt, så att ui[b]urn Vl-b(i)urn är
åsyftat, jfr uibarn Ög. 47 Herrstaberg.

Översättning: N. N. reste denna sten efter Vibörn sin son.

204. Viby kyrka, Vifolka hd.

Pl. LXXII. Fig. l.

Litteratur: Ii. 895; L. 11G2; W. 123; Iiroocman, Beskr. öfver Östergötland, s. 752; C. F.
Nordenskjöld, ÖFT. I, s. 55; Reseber. 1871, s. 98, teckn.; E. Ihrfors, Ostrog. sacra, s. 24, teckn.

Runstenen ligger som tröskel till materialboddörren, en sidobyggnad till tornet, dess
bägge ändar äro gömda av muren. Stenen är av röd granit, den synliga längden 95 cm,
bredden i toppen 60 cm, vid foten 76 cm. Slingans bredd är 12 cm. Ristningen är
mycket nött av tramp.

B. 895 läser först Sti, som är slutet av ett namn, troligen tusti såsom ög. 210 Kårarp.
Punkten därefter är icke klar. I ris|li är första i så gott som utplånat, S skönjbart,
punkten därefter icke. Uti ef[tiR] har e tydlig prick, av f synes blott 5 cm nedifrån, det
övriga är dolt av muren.

I slutraden är första runan 15 k, bistaven träffar övre linien 6 cm från staven.
16 i är svag och osäker, 17 t med tämligen tydlig bistav. 18 S ser vid första påseendet
ut som Y, men staven kan ej följas nedom bistaven. 19 förefaller som n med korta
kännestreck. B. 895 Ml + I • TIK • A++

5 cm från staven till 19 står en punkt, och 11 cm därifrån finnes 20, övre delen av
en stav, följd av 21 k. Uti sista ordet sin • år S en skugga, in och punkten alldeles i behåll.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:22:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sri/2/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free