Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
ÖST^flGÖTLANDS RUNINSKRIFTER.
Namnet Steinlauk är klarligen kvinnonamnet Sténløgh. Den avlidnes namn läses av
Nordenskjöld och W. 94 Sui, såsom det ock tedde sig för mig 1888. Denna läsning
måste dock bero på stenens starka nötning och alui L. 1656 vara det ursprungliga,
motsvarande fsv. Alver, isl. Qlver.
översättning: Stenlög lät lägga denna sten över Alver, sin son. Gud hjälpe hans själ
och Guds moder!
Då runstenen har upphöjda ornament, som erinra om dem på Ög. 55 Väversunda,
vilken utan tvivel varit sidohäll i en kista, så har denna runsten sannolikt varit lagd som
lock på en sådan kista. Se O. Janse, Medeltidsminnen från Östergötland, fig. 1.
214. Egeby knekttorp, Västerlösa sn, Vifolka hd.
Pl. LXXVI. Fig. 2.
Litteratur: B. 901; L. 1148; W. 95; Peringskiöld, Mon. VII; Broocman, Beskr. öfver Östergötland,
s. 107; P. A. Säve, ATS. I, s. 87; C. F. Nordenskjöld, Reseber. 1880, s. 4, teckning; E. Ihrfors,
Ostrogotlna sacra, s, 22, teckning.
Peringskiöld säger runstenens plats vara »Westerlösa äng», L. 1148 »Linds ägor»,
P. A. SäVe säger den vara »flyttad från Linds ägor till Egeby och Liljas grenadiertorp»,
vilken flyttning svårligen varit lång. Linds ägor
vidtaga 170 steg österut.
O o
Runstenen låg vid min ankomst 1888 på högra
långsidan, nedsjunken i kanten till landsvägsdiket,
lutande framåt, men restes sedan på bekostnad av
kgl. Vitterhets-, hist.- och antikvitetsakademien.
Stenen står nu på knekttorpets tomt på norra sidan
av vägen inuti en häck på kanten av landsvägsdiket.
Ämnet är rödaktig granit. Stenens höjd längs
mitten är 1,43 in. Bredden är på njitten 94 cm.
Slingans bredd 8—10 cm; de innanför slingan ristade
runorna äro 10—11 cm höga. Stenens topp är
avslagen, enligt P. A. Säve med avsikt för att få
stenpligg till foten under byggningen, där han
ligger; en del av runslingan har därvid bortslagits.
Inskriften är särdeles grunt huggen. Något kors
uti inskriftens början, som Nordenskjöld läser,
finnes icke. Första namnet är lllf, utan
noininativ-ändelse. Uti risti synes av r egentligen blott staven;
Sti är rätt tydligt men runorna i ordets början
mycket tvivelaktiga. Efter Stin • är slingan bortslagen till och med iftiR, i vars A R nedersta
delen är i behåll men punkten därefter borta. I ufak saknas toppen av U. Efter llfak
finnes en punkt och omedelbart därpå en 3 cm lång fördjupning, lik bistaven till +, ehuru
b. 901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
