Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Läsning och folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna betala sig att använda kapital för att förbättra den
kraft, som drifver alla maskiner, människoförståndet. Från
denna synpunkt är också det påståendet berättigat, att
»kunskap är bättre och billigare än okunnighet».
Man försvarar vidare folkbiblioteken med hänsyn till
deras betydelse för den politiska och sociala utvecklingen.
Samtidigt med folkupplysningens utbredning — om icke
fullt jämsides med den — har samhället demokratiserats.
Man har nog skäl att tänka litet på den ställning, som
»mannen af folket» intager i våra dagar, jämförd med
hans ställning för blott hundra år sedan. Rösträtt och
valbarhet till politiska och kommunala maktställningar,
inflytande på industrilifvet genom facksammanslutningar
ha gifvit folkets stora massa en makt och ett ansvar som
aldrig förr. Därigenom utvidgas den enskildes synkrets,
men därigenom ökas också krafvet på upplysning och
själfständigt tänkande. Man har med hänsyn till de breda
folklagrens stora makt i våra dagar med styrka framhäft
samhällets plikt »att uppfostra sina herrar».
Man framhåller slutligen den betydelse folkbiblioteken
ha genom att väcka kärlek till modersmålet och dess
bokskatter, något som i våra dagar, då nationalitetsidén trängt
så starkt fram, är af den största betydelse.
De pängar som stat och kommun lägga ned på
folkbiblioteken, äro alltså efter de engelska och amerikanska
upplysningsvännernas mening väl använda. Men
folkbibliotekens försvarare gå ännu ett steg längre; de påstå
att det är en öppen fråga, om biblioteken inalles kosta
skattebetalarna något alls. De framhålla, att förbrytelsernas
viktigaste källor äro dryckenskap och okunnighet. När
förbrytelsernas antal under de sista årtiondena icke på
långt när har stigit i samma förhållande som befolkningen,
så beror detta bland annat på det stora upplysningsarbete,
som äfven folkbiblioteken deltagit i. Men denna
minskning af antalet förbrytelser har medfört betydande
besparingar i utgifterna för fängelser, polis, domstolar och
fattigvård, besparingar, som man bör taga med i
beräkningen, när man undersöker kostnaderna för folkbibliotek.
På grundval af dessa åskådningar har man under de
sista femtio åren i England och Amerika upprättat en stor
mängd folkbibliotek. En skildring af dessa bibliotek och
deras värksamhet skall visa, hur långt efterblifna de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
