Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1905.
3erbricljt; iteben ifjr tst 3U seljeti ein fltegenber (Engel, tneld?er eiu Bud? geöffnet
tjält, tporiii gesd?rieben Evangelium.
Die anben jigur ber (Slaube Ijält erfyabeit etuen Keld?, sie trit mit bem
eineii ^uss ben Unglauben unter sict?, sie mirb uon einetn t?eibnisd?en König
adoriret, tneld?en ber Unglaube sucbet baran 3U Ijinbern; nebeit iljr stetjt ein (Engel
tnelcber etne CEaffel Ijält, mor in gescbrieben: mer ba glaubet unb getauffet mirb,
mirb sr lig mer ben; mer aber tiicbt glaubet mirb uerbammct.
Stockholm d. 16 Februarii Anno 1725.
Burd?arbt precbt.*
Vid Burchard’s afritning och behöriga uttydning hade kyi korådet ingenting att
påminna, utan fann allt fullkomlig approbation. Priset gaf däremot anledning till
meningsutbyte. Hofbildhuggaren förklarade sig icke kunna göra arbetet under 5,000 å 6,000
riksdaler, men lofvade slutligen att nöja sig med 4,000. Två medlemmar i kyrkorådet
föreslogo, att altarets storlek skulle reduceras med 5 alnar af höjden och proportionaliter
af bredden samt att köpet skulle jämkas därefter. Härutaf blef emellertid intet.
1728 meddelar mästaren, att han nu hunnit så vida, att kyrkan borde tänka på, åt
hvem den ville öfverlämna altartaflans förgyllning och målning. Stor bestörtning. Det
ingick ju i öfverenskommelsen, att skulptören skulle besörja och bekosta detta. Precht
behåller emellertid sista ordet, och man ber honom vara vänlig att rekommendera någon
skicklig förgyllare. Han anbefaller stockholmarne Örn och Dankwardt.
Det dröjer emellertid ända till 1731, allhelgonadagen, innan altarprydnaden kan
invigas. Vid uppsättningen medverkade Prechts son, Herr Gustaf. Fadern ber kyrkorådet
att “gunstigast ihågkomma sonen med någon diskretion för det arbete han vid domkyrkan
med altartafian haft."
Altartaflan hade då samma utseende som på vår afbildning. Härtill skulle dock
enligt Prechts citerade förslag komma en ytterligare prydnad: arcaturen skulle fyllas af
en målad landskapsfond bakom krucifixet. Antagligen trodde kyrkorådet, att de icke
behöfde betala eller bestyra om landskapsmålningen. Men på samma sätt som de
tvungits att betala förgyllning och marmorering, sågo de sig nu nödsakade att på egen
bekostnad beställa landskapsfonden. Precht frågas äfven denna gång om råd, men kyrkorådet
går till sist sin egen väg och anlitar den billigaste kraften, universitetsritmästaren Klopper.
1732 är Kloppers verk färdigt. Han lar 18OO D. K. Skönt måtte det icke varit att
döma efter i Upsala universitetsmuseum bevarade arbeten af Klopper.
Betalningen till Precht hade Domkyrkan oerhördt svårt att klarera. Äfven Klopper
maste vänta. Han var jämförelsevis tålmodig, men icke så Precht. Vid ett
kyrkoråds-sammanträde 1733 beklagar sig ärkebiskopen öfver “Prechtens svåra och förtreteliga bref*
angående hans resterande fordran å 6,000 D. K. Man maste gifva biskopen rätt, Precht
kunde skrifva förtretligt. Ett bref från april samma år, antagligen icke identiskt med det,
som biskopen beklagar sig öfver, utan detta föregående och skrifvet i samma ärende,
är bevaradt i domkyrkans arkiv och återgifves här nedan som exempel på den energiske
nordtyskens idoghet, då det gällde att pressa pengar ur hans svenska kyrkliga gäldenärer.
fyd?tool?Igeborene fyd;inutbig$le (Eljuunrbitjc fycbtucise Samtlicbe fyrren
Ktrcbcit Kätbc ‘fydujiiustige patroncs.
Dorgjugeu Michaeli oor eiu 3at?r babe td? bie <El?rc gefyabt mciite fyd?$e*
eljrte fyrrit meine gebiiljrenbc Kufftoartuttg tn Upsaljl 311 ttjuti, unb turaen bes,
tnas3 mir nod? auf ba$3 tieue Kltar restiret ricbtig 3U mad?en. lUeil aber
balj-matjls bic Uiimö^licbfcit uorgetnenbet tuurb, tunrbe id? 3iir gebult ermaljuet mit
* Återgifvet ur Frediani, Uplands kyrkors märkvärdigheter pag. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
