Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEXSKA S1.ÖJ. D FÖREXIXGF. TIDSKRIFT IMS.
/
Cathedra, som begagnar ett verkligt fönster för ernående af ljuseffekt i molngruppens
midt, velat anbringa Upsala-altarets gloria i jämnhöjd med det runda fönster, som rakt
ofvanför koromgångens mellersta spetsbåge vetter åt kyrkvinden. Detta kunde ju alltid
apteras till ljuskälla, genom upptagande af ett takfönster eller dylikt. Så har icke
skett, men glorians centrumskifva befinner sig faktiskt just på den punkt, att den täcker
fönstret i fråga. För att nå så högt måste altaret byggas på med en sorts attika, som består
Fig. 3. San Ignasia-altaret i Jesuiterkyrkan i Rom, riladt af Padre Qozzo.
af två snedställda, voluminösa pelare, bärande hvar sitt segment af en bruten fronton. I
denna frontons brott börjar gipsmolnglorian, som sedan breder ut sig så väldigt att dess
midtpunkt kommer i höjd med fönstret.
Då Precht en gång beslutat att lämna spetsbågen fri, kunde han icke föra
entable-mentet öfver från det ena kolonnparet till det andra. Hela arkitekturen blir således
fullkomligt tippen, om man undantager en smal båge, som spänts, ytterligt irrationellt, öfver
Kristi hufvud, som ett slags baldakin (den har tydligen äfven tjänat som öfre ramdel till
Kloppers målning). För dylika liksom sönderbrutna altartriumfbågar, där t. o. m. entable-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
