Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEX GAMLA ALTARTAFLAX 1 UPS AL A DOMKYRKA.	g
ment felar, saknas nära nog romerska förebilder. Då sådant någon gång förekommer,
är rummet mellan stöden fylldt af våldsamma visionsartade scener, som utspelas i
molnmassor, aldrig är det tomt, och ännu mindre fylldt af en målad duk. Den italienske
konstnären utmärkes dock nästan alltid af ett visst sundt förnuft äfvcn under den vildaste
barocktiden — att en helgonvision spränger en fast arkitektur, däri ligger en tanke,
åtminstone en teatermaskineritanke, men att fästa en duk med ett landskap mellan två
kolonnpar, som äro på marsch i divergerande riktningar, eller att lämna ett nästan
fullkomligt tomrum emellan dem, hör den nordiske dilettanten till.
Fig. 7. KÄTTFR1FT. Detalj till fig. 4.
Den oresonliga planen och den rangliga, tornaktiga fasaden förskylldes till stor del
därutaf, att Precht vid skizzen tagit hänsyn till korets arkitektur. I felen ligger således
en sorts förtjänst. Det var isynnerhet genom offret af entablementet. som den fria blicken
genom omgången in i Vasakoret räddades, och dc gotiska vertikalerna sluppo att brytas
af någon genomgående horisontal.
Men Precht strandade på att vilja med dessa hänsyn förena trohet mot en förebild
fsom .han å andra sidan kanske trott sig böra välja just af hänsyn till domkyrkans
betydenhet) en förebild, som i hvarje punkt var komponerad för en annan slags milieu.
Man märker både i altarets detaljer och i detta försök till anpassning, att Precht
både lärt mycket byggnadskonst och lärt att tänka en smula som en byggmästare. Men
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>