- Project Runeberg -  Svenska slöjdföreningens tidskrift. Organ för konstindustri, handtverk och hemslöjd / 1905 /
35

(1905-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XAGRA HESISLöJhrrSTALLXIXGAR GXDIiR 1U<>4 ;jf>

gömmande kramsaker, hämtade, som allmogen måste då göra det, från mindre
konstnärliga och mindre dyrbara källor? Där fanns på utställningen modeller nog for en slik
riktning, taflor af kryddor till exempel. Och sålunda går en dylik utställning stick i
stäf mot sin egen afsigt.

Annorlunda vore det, om vi i stället finge bevittna, hur förmögenheten
uppmuntrande vill taga del i idoghetens arbetsuppvisningar och täflan, huru de stora
landtegen-domarnas matmödrar utställde t. ex. en fullständig linneutstyrsel, hvars lin vuxit på deras
egen mark, beredts af deras eget folk, spunnits af torpargummorna, väfts af
torpar-hustruma och flickorna och svtts, märkts och broderats af husets egna döttrar. Eller
en rumsinteriör, hvars möbler tecknats och snickrats, krona stakar, eldgaffel och beslag
smidts, möbeltyg, mattor och gardiner väfts af godsets arbetare under husbondefolkets
ledning.

Det vore ett exempel att bjuda hederspriset åt, och icke minst för den aktning
förmögenheten härmed betygar den anspråkslösa men gedigna idogheten. Och detta vore
sin aktning i gengäld värdt. Där hade äfven utställningsprincipen fyllt sin dubbla
moraliska och materiella uppgift.

Det finns nog många sådana i vårt land och vår tid, som genom sitt exempel
skulle kunna verka eggande och fruktbringande för andra, men anse sin sak så för
mycket enkel, att de icke ens komma att tänka på, hvilken insats deras arbete härvid
skulle göra i vår kultur, vårt uppfostringsväsende och vår sociala samlefnad, och dock
vore kanske just detta medel ett af dem som säkrast nådde målet.

En af dem har dock icke tvekat att taga steget ut. Det är grefvinnan Louise
Lewen-haupt på (’læstorp i Södermanland. Den kollektivutställning af hemslöjd, hon i somras
anordnade i samband med Katrineholmsutställningen, lär varit något enastående.
Beklagligt nog var jag icke i tillfälle att besöka den och omnämner den endast för den moraliska
insats, denna dam därmed gjort.

Tidningarna fastslå, att det var verklig hemslöjd, arbeten af innebyggare i torp och
stugor, flickor och gossar, färdiga och ofärdiga, gamla och unga. Alla möjliga material
hade kommit till användning och alster af de mest skilda slag hade frambragts.

Det representerade mycket arbete, som utförts i det stilla af flitiga händer och
visade, hvad som af kärlek till hemslöjden och folket kan åstadkommas genom den, som
vill och kan arbeta härför.

Själf är denna märkliga kvinna mångsidigheten personifierad. Hon tillhandahåller
gratis godsets många flitiga händer med arbetsmaterial. Men hvad man mest måste
beundra är icke det, att hon ger och att hon framhåller för folket, att det bör använda
det enkla och hemväfda, därför att det passar folket, utan att hon icke skrifver lagar,
dem hon icke följer själf; ty också hon begagnar i sitt hem sina hemväfda, enkla saker.

1 detta ursprungligt patriarkaliska och med vår tids sanna bildningsbegrepp så
medmänskligt öfverensstämmande handlingssätt, är hon härigenom föregångsmänniska för
dem af sina likar, som ännu tveka om en af deras vackraste uppgifter på deras stora
egendonrar: detta samarbete för de mindre lottades redbara lefnadsmöjlighet och denna
ömsesidiga aktning, som ensamt kunna förmå jordens stridigheter att ge vika för
förnöjsamhet och fred.

Utställningen af hemslöjd i Visby med sina sparsamma arbeten af själfva folket tydde
på, att den gottländska slöjden, som troligen aldrig i konstnärligt hänseende varit mera
framstående, är numera så godt som utdöd. Genom skolorna — Drottning Desiderias
arbetsskola för fattiga flickor i Visby, Hushållningssällskapets slöjdskola, Visby folkskola,
Visby stads arbetsstuga för barn, Gottlands läns kvinliga folkhögskola, Hemse och
Fridtorps barnhem — göras äfven där ansträngningar för att följa den rörelse, som gör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 11 15:27:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssf/1905/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free