Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S VEN KS A SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1905.
sig gällande på fastlandet; men i jämförelse härmed är öbornas ännu utan någon
större lifskraft.
Främst af alla hemslöjdutställningar och troligen en af de främsta, som någonsin
funnits i vårt land, var Leksandsutställningen, denna lilla äkta perla af oskattbart
skön-hetssinne och idoghet, ännu lefvande ibland oss och ledande med sin innebörd från gångna
sekler vår sträfvan för den tid, som kommer efter oss och dem vi härigenom kanske
skola kunna sammanknyta. Den har så mycket ordats om och äfven recenserats i Svenska
Slöjdföreningens meddelanden, att jag därför inskränker mig till endast dess omnämnande
och uttalandet af en liflig önskan om dess återupprepande, ej endast inom Dalasocknarna
utan inom alla de landamären, som så kunna medryckande ställa fram för våra ögon,
hur ända ned i grunden nobelt det stilla tysta hemmets arbete i alla tider varit och
skall vara.
LILLI ZICKERMAN.
BOKANMALNINGAR.
BERNHARD OLSEN: Die Arlwiten der Hamburg iscken (roldscltmietle Jacob More# Vater
und Sokn fur die Dänischen Kbnige Frederik II und Christian IV.
Den ansedde stiftaren och direktören för Dansk Folkemuseum i Köpenhamn har i
detta vackra arbete nedlagt frukterna af forskningar i ett synnerligen intressant kapitel af
guldsmedskonstejis historia under 1500- och det tidigare 1600 talet: förhållandet mellan de
nordiska länderna — här Danmark — och konstens stora hufvudorter på kontinenten,
sär-skildt Tyskland.
Jacob Mores är ett namn, som i den tyska guldsmedskonstens annaler gifvit genklang
ända in i våra dagar. Han skulle ha varit Norra Tysklands allra yppersta konstnär i sitt
yrke men af hans arbeten kände man ej ett enda, de voro, trodde man, för länge sedan
försvunna, nedsmälta i degeln och förvandlade i myntadt silfver eller uppgångna i andra,
senare guldsmeders verk. Tvenne nyligen gjorda, af hvarandra oberoende upptäckter ha
åter framdragit den gamle mästaren i ljuset och ha till fullo rättfärdigat det förut endast
på tradition stödda rykte, som han åtnjutit. Den ena var upptäckten af en samling
original-handteckningar till ett flertal af Mores’ arbeten, funnen år 1800 i Berlins Kunstgewerbemuseums
samlingar, och beskrifna af Aug. Winkler i de kungl. preussiska konstsamlingarnas årsbok
samma år.
Den andra och ett år tidigare gjorda upptäckten var vår författares, som vid ett besök
å Fredriksborgs slott på det berömda silfveraltaret i där varande slottskapell fann ett par
stämplar, hvilka tydligt ådagalägga, att dess upphofsman är ingen annan än denne store
okände, Jacob Mores den äldre från Hamburg.
Det är sålunda Danmark förbehållet att ännu ega i behåll ett arbete af denne
märklige konstnär och detta därtill ett af hans mest betydande. Men Bernhard Olsen har icke
endast konstaterat detta. Genom jämförande studier af de omtalade handteckningarna i Berlins
Kunstgewerbemuseum och ett rikt urkundsmaterial i de danska arkiven har han lyckats
påvisa, att Jakob Mores, och efter honom hans äfven berömde son med samma namn, varit
synnerligen anlitade af de danska konungarna Fredrik II och Kristian IV. Ett flertal af
de i Berlinersamlingen befintliga teckningarna bära påskrifter, som antyda, att de utförts för
danske konungen, och motsvarande föremål återfinnas flerstädes omnämnda i urkunderna.
Så den stora välkomman i form af en elefant, som af Fredrik den andre beställdes för hans brud
Sofia af Mecklenburg; så ett par ståtliga dryckeskannor, af hvilka särskildt den ena enligt
teckning, varit ett verkligt praktarbete; så slutligen den kolossala dopfunten med sin ytterst
rika dekoration i drifvet och ciseleradt arbete, en pjes som ofta nämnes i såväl skriftliga
som tryckta källor långt in på 1600-talet. Alla dessa dyrbara konstverk äro dock för länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
