Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
SVENSKA SLÖJDFÖREXIXGEXS TIDSKRIFT 1905.
arbete i hemstaden sammanhängando skizz med titel Das nächstliegcndc. I häftet ingå f. ö.
uppsatser af prof. Menadier angående die Xeueinrichtung des k. Miinzkabinetts im
Kaiser-Friedrich-Museum in Berlin, af Carlotta Brinckmann angående die Instandsetzung der
Raffael-Teppiche — af intresse på grund af de vid arbetet följda principerna — samt ännu ett par
andra uppsatser, bland dem en af utgifvaren skrifven redogörelse för den ofvannämnda
kongressen i Wien.
Häftets sista blad omfatta en museikrönika (utställningar, personalia etc.),
litteratur-anmälningar, bland hvilka äfven, glädjande att nämna, ingår en rubrik wMuseumsberichtea
samt slutligen en afdelning för frågor och svar. — Tidskriften utkommer i 4 häften årligen
till ett pris af 20 R. m.
Man bohöfver ieke tala om nyttan af ett företag som detta för Inuseimännen, för hvilka
det helt enkelt är en plikt att tillägna sig resultaten af dylika undersökningar, eller ens för
den enskilde samlaren, hvilken af dessa blad säkerligen bör kunna liafva mycket att lära,
som kan komma föremålen för hans konstkärlek till godo. Men kanske behöfde man påpeka
önskvärdheten af, att tidskriften kunde nå fram äfven till en större mängd konstintresserade.
Måhända skulle den kunna lära dem den vördnad för konstverket såsom sådant, hvilken är
det enda, som sätter en skranka för konstbarbariet, och det enda, som kan varda ett regulativ
för den kanstförrtumslujhel, som i våra dagar på många håll kommit att anses tillhöra en
anständigt utdanad 1900-tals människas andliga kultur-fatbur. Men afståndet mellan barbari
och, (om än så lifligt) ovetande konstintresse med anspråk på dorasrätt (= konstförnumstighet)
behöfver hos oss göras betydligt större än det är. Vi smälta måhända ej ned bronsstatyer,
som tillhört en äldre, i främmande land tagen vattenkonst för att som Nicodemus Tessin d.
y. i världen skaffa material till bronslejon å Slottsbacken; vi göra ej, som riksänkedrottning
Hedvig Eleonoras underhafvande, fodral till skydd mot flugor för glaskronor af i hennes salig
gemåls krig tagna fanor, och vi spika kanske ej längre, i allmänhet åtminstone, våra gamla
väfda tapeter, på grund af deras stora styrka, som mattor på golfven — men vi kunna, för
att nu blott nämna ett enda exempel, lugnt åskåda, hur ett af de ädlaste minnesmärken af
medeltidskonst öfver hufvud, en lika oförliknelig historisk som konsthistorisk klenod, af ett
ovist lokalnit föres från en plats, där dess bevarande för framtiden mänskligt att se var
säkradt, till ett ställe, där fördärfvet under en mängd olika gestalter lika säkert hotar dess
tillvaro. Det var nog en vis man, som skref: Es ist niehts schrecklicher als eine thätige
Unwissenheit.
/. B.
SMÄRRE MEDDELANDEN.
SPETSKNYPPLING.
Föreningen för Svensk Hemslöjd har i
Gag-nefs kyrkby ordnat en knyppelskola, där små
gagnefskullor i skolåldern undervisas i det slags
dalknyppling, som är egendomlig för Mockfjärd
och Gagnef. Denna skola har pågått sedan
september månad 1903 under fröken O. Adelborgs
ledning och med en mockfjärdsknvpplerska som
lärarinna. Skolan har för närvarande 15 elever.
Skolan, som först haft ekonomiskt understöd af
enskilda personer, har i år fått understöd af
Kopparbergs läns hushållningssällskap.
A.
KONSTMARKNADEN.
Den 15—16 sistlidne mars ägde ånyo en stor
auktion rum i H. Bukovcskis konsthandel
härstä-des. En del af de försålda föremålen hade
tillhört framlidna friherrinnan H. v. Kraemer och
likaledes framlidne justitierådet K. Olivecrona,
hvarjämte äfven återstoden af geologen E.
Erd-manns samlingar gingo under klubban. –
Katalogen upptog 887 nummer, däraf öfver 100
målningar, cirka 30 gravyrer i ramar och omkring
40 autografer. På det hela taget visade priserna
ingalunda någon tendens att sjunka och i några
fall gick man både tre och fyra gånger öfver
hvad som borde vara det normala. Ett par små
taflor af Hilleström — hvarken bättre eller sämre
än Hilleströms taflor i allmänhet — betalades
med 2,100 kr., för att icke tala om en värja från
Gustaf 111 :s tid, med dennes monogram och ett
par små miniatyrer på klingan, som gick till
601 kr.!
Det är af vikt att fastslå dylika priser såsom
onormala, emedan det visat sig, att de priser,
och naturligtvis just de högsta, som betalas å
Bukowskiauktionerna, göras till norm för värde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
