Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
SVEXSKA S L (jJI) FOREXIXG ENS TIDSKRIFT 1905.
olika träslag och perlemor, komponeradt af Ferd.
Boberg, utfördt ä hoftapetserare C. P.
Svenssons verkstäder och afsedt att representera
svenskt konstsnickeri å arets konst- och
konst-industriutställning i Venedig; en samling
drifningar i koppar och messing, utförda af
Hugo Lundstedt, hvilken såsom Föreningens
stipendiat studerat i London; och genom dessa
prof dokumenterat sig sasom ovanligt skicklig i
sitt yrke; en samling servis- och prydnadskärl i
fajans, komponerade af Harald Slott-Mö!ler, och
utförda a fabriken Alumina i Köpenhamn samt
n;\gra prof af s. k. »försättspapper», komponerade
och utförda af fru Peter Berentz i Darmstadt.
(Hemförda af Kommerskollegii stipendiat fröken
Ingeborg Udden).
Utdrag ur till Kungl. Kommerskollegium inlämnade reseberättelser.
(Forts, från N:o 1.)
N:o 63. Mönsterriterskan Lydia Skottsbergs reseberättelse.
Den studieresa, hvilken jag blifvit förhjälpt att företaga genom erhållande af Kongl.
Kommerskollegii yrkesstipendium och som för mig afsåg att taga kännedom om moderna
trycksaker och bokband i utlandet, företog jag sommaren 1903, och var målet för min resa
egentligen Paris och London, fastän jag äfven besökte en del andra platser, där tillfälle
fanns till studier inom mitt yrke. Tack vare en mängd rekommendationer fick jag tillträde
till många samlingar och enskilda verkstäder, där jag fann mycket att inhämta, och kan jag
anse inig ha haft synnerligen rikt utbyte af denna min studieresa, som varade i tre månader.
Den 1 maj reste jag från Stockholm till Köpenhamn, där jag började mina studier,
och där jag förut uppehållit mig flere gånger, studerande danska boksaker. De danska
boktrycksalstren (bokomslag, vignetter, illustrationer) äro mycket vårdade och smakfulla och
besitta en hög konstnärlig prägel, hvilket ju ej är underligt, då flere af de bästa danska
konstnärerna med ifver och intresse egna sig åt detta område. En dansk bok med vårdad
typografisk utstyrsel, vackra typer och enkelt, konstnärligt omslag är ingen ovanlig syn. I
dekoration och ornament spåras gamla förebilder, (särskildt den romanska stilen har djupa
rötter), om hvilket ju ej är annat än godt att säga, då det gamla endast ligger till grund
som en stomme, på hvilken det nya bygges, om slafvisk imitation kan ej vara tal. Man
söker sig fram med nationella motiv, lugnt och enkelt, utan att anstränga sig att vara
modern; undviker i allmänhet det ajugendM-aktiga, hvilket väcker afsmak med sina tomma,
innehållslösa godtköpslinier. Danskarna ha förresten gått i skola hos våra mästare, japanerna,
den japanska konstens inflytande är ju ovanligt starkt. Den samma höga rang, som danska
trycksaker ega, kan i lika grad tillmätas det danska bokhandtverket. Vi känna ju dessa
bokmästares namn, Flyge, Anker Kyster, (hvilken ju både tecknar och utför mönstren till
bokbanden) m. fl. skickliga bokhandtverkare. Professor Tegnérs smakfullt och öfverlägsot
dekorerade bokband uppväcka ju alltid beundran, hvaremot den för öfrigt mycket
verksamme Bindesbölls teckningar förefalla mig mera originella än vackra,
Danska bokhan dt verkets höga rang beror naturligtvis på, att både yrkesskicklighet
(bindning, handförgyllning etc,) och mönsterkompositionen stå på samma höga nivå. Skolan
för bokhandtverk var i gång, då jag denna gång besökte Köpenhamn och naturligtvis
begagnade jag mig af tillfället att bese arbetet i densamma. Af föreståndaren, herr Clément,
som var mycket förekommande, visades mig under lektionerna arbetet i dess olika stadier,
blindpressning, handförgyllning, lädermosaik m. m. Med användande af endast
blindpressning kunna mycket vackra resultat uppnås, endast dekorationen är smakfull, ja, i mitt
tycke kan detta sätt många gånger öfverträffa den dyrbara lädermosaiken och
handförgyllningen. Hur läderapplikation (franskt sätt) utfördes åsåg jag äfven. Sedan pärmen är
bunden, fastsättes det å kalkérväf uppritade mönstret å densamma, hvarefter det medels
passande järn och stämplar intryckes i lädret. Det skinn, som skall användas för
applikationen, skrapas dels för hand med en liten knif, dels med en knifpress, tills det blir tunnt
som en hinna, då det uppfästes på papp för att krympa, därpå tillvägagås på samma sätt
som vid mönstrets framställande första gången. Därefter utskäras de bitar af mönstret, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
