Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
RESEBERÄTTELSER.
31
skola appliceras, med en smal knif, läggas på pärmen och nedpressas med varmt järn, konturerna afputsas.
Lädermosaiken (tyskt sätt) utföres på så sätt, att det ena olikfärgade skinnet (till antal lika med färgerna) lägges öfver det andra, hvarpå mönstret stämplas igenom alla skinnen på en gång. Så kontureras med blindprossning eller handförgyllning.
Handförgyllningen tillgår sålunda, att den blindpressade ytan fuktas med en svag ägghvitlösning, bladguldet pålägges i smala strimmor, mönstret nedpressas med varma stämplar, hvarefter det öfverflödiga guldet afgnides med en bomullssudd. För att få förgyllningen riktigt vacker, bör guldet påläggas en andra gång.
Af stort intresse var att se tillverkningen af handgjordt papper, hvari danskarna ega
stor skicklighet. Förfaringssättet var detta: I en skål med vatten och en dekokt på islandsmossa, stänkes färg (blandad med oxgalla för att göra den flytbar) med en borste, därpå röres färgen omkring med en kam, ett par pinnar eller dylikt och sprider sig i flammor. Blommor och blad kunna åstadkommas, då t. ex. i en kork stickas nålar, hvilka doppas i färgytan, då en färgfläck sprider sig kring hvarje nål som ett blomblad. Med dessa ytterst enkla medel uppnås de vackraste resultat med originella, dekorativa mönster. Papperet, först beredt med alunlösning, doppas i vätskan, då mönstret öfverflyttas därpå och får så torka.
En öfverblick af boktryck och bokband får man i det väl ordnade Konstindustrimuseets afdelning för dessa grenar af konstindustrien. Där se vi gamla läderband med handförgyllning samt moderna både klotband och läderband med mosaik och handförgyllning. Flere af de vackraste bokband danskarna kunna uppvisa finnas i Konstindustrimuseet. En liten uppsättning, som är mycket nyttig och intressant, visar tillvägagångssättet vid utförandet af ett läderband i mosaik. En del olikartade klichéer finnas äfven, samt tryck visande prof å olika reproduktionsmetoder.
Utom dessa studier i Konstindustrimuseet besåg jag den i samma byggnad befintliga handtverksskolan, som synes vara synnerligen praktisk. Eleverna få hör göra flitiga och noggranna studier efter naturföremål såsom blommor, insekter m. m. och tillämpa dessa studier för konstindustriella föremål. Detaljer af insektvingar, förstorade, stiliserade till ornament verkade mycket bra. Kompositioner voro i arbete för intarsia, träskulptur, vaser, elektriska ljusarmar, m. fl. konstindustriella föremål.
Från Köpenhamn fortsatte jag resan till Hamburg för att idka studier i det väl ordnade Kunstgewerbemuseet därstädes. Det måste särskildt intressera mig, då det äger en ovanligt väl ordnad och vidtomfattande samling af trycksaker i det bibliotek, som finnes i museet. Där fanns rikligt tillfälle till studier af bokkonst, då där finnes en ytterst rik samling af moderna böcker. Bokomslag, som voro af intresse, voro samlade och uppsatta å pappark och förvarades i kartonger med konstnärernas namn angifna utanpå desamma. Jag kunde där få se engelska teckningar af Burne-Jones, Crane, Anning Bell m. fl., som alltid uppväcka vår beundran, studera den excentriske Aubrey Beardsley, amerikanerna Will Bradloy m. fl., m. fl. Så med alla konstnärer, som egnat sig åt tecknandet af bokomslag och vignetter, ex-libris m. m. Jag tror ej det finnes många museer, så väl ordnade i detta afseende. Naturligtvis voro de tyska tecknarna väl och rikt företrädda. Jag kunde studera den nu aflidne Otto Eckmanns mångfald af teckningar. Han var ju, som bekant, en af
banbrytarna för den nya, dekorativa riktningen i den tyska konsten. Alla hans medelmåttiga eller underhaltiga efterföljare ha dock nästan förtagit smaken för denna riktning. Emellertid voro många af Eckmanns teckningar enkla och måttfulla utan den banalitet, som lätt vidlåder denna art. En flitig tecknare för boktryck är Herman Hirzel, hvilken var mycket bra representerad, vidare Peter Behrens, Heine m. fl. Rikt tillfälle fanns att studera utsökta engelska teckningar och bokomslag. Jag gjorde naturligtvis ritningar och kalkeringar i det trefliga biblioteket, där man lugnt och ostördt fick sitta och arbeta. D:r Stettiner, som var mycket tillmötesgående, visade den dyrbara samling af moderna läderband (mosaik, handförgyllning), som museet äger. England, Frankrike, Belgien, Tyskland och Danmark voro företrädda med band af de me3t framstående konsthandtverkare på bokbinderiets område. De franska banden utmärkte sig för det ytterst skickliga handtverksarbetet,
i hvilket de ju anses stå främst. Men dekoreringen präglas ofta af löslighet i kompositionen
och alltför stor färgrikedom.
Gruel var representerad med flere band, René Wiener i Nancy med band efter teckningar af Grasset. Af P. Claessens i Brüssel sågs band efter teckningar af den kände konstnären, bäraren af liniens idé, Van de Welde, handförgyllning, lädermosaik och flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
