Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1905.
ett visst år, * äfvensom af handtverkames egna signaturer, är naturligtvis, såsom ock ett
par här nedan meddelade prof visar, ej att förakta, men tyvärr äro dessa märken dels
relativt sällan bevarade, dels är det företrädesvis (om ock ej uteslutande) hufvudstadens
mästare, som haft själfkänsla nog att med dem förse sina arbeten. Följden blir, att det
• material af dylik art, öfver hvilket man kan förfoga, i själfva verket ej ensamt räcker
till för vetenskapligt berättigade konklusioner. Om man lämnar ur räkningen den
mödosamma passagen genom allmogekonsten, som i alla fall måste göras, har man därför
blott en enda lång och kanske ändå ej till målet ledande väg att gå, nämligen till
jämförelsen mellan ännu bevarade föremål, hvilkas ursprung emellertid ofta nog är lika ovisst,
som det är visst, att deras habitus genom reparationer eller restaurering undergått
förändring.
Men för att på det sättet utträtta någonting behöfs en förtrolig samverkan mellan
handtverkare, samlare, museer och forskare.
Såom ett belysande exempel till hvad jag här ofvan antydt, ber jag att för läsaren
få presentera följande utdrag ur Kristianstads snickarämbetes protokoll med tillhörande
ritningar — de enda i sitt slag jag känner, men tillräckliga för att låta oss inse, hvad vi
genom dylika ritningar kunde hafva vunnit. **
Protokoll Jen 4 Januari 1740.
§ 3. Embetet tog i betänekiande hwaJ Mästare styck bör föreläggas när någon söker at blifwa Mästare
och Embets Broder och alt thenstund Kongl. Mttz allmänna skråordning*** uti Siette Art. 4 § säger at det bör
wara sådant som efter tidernes beskaffenhet kan wara tienl. och brukel., Så beslöt Embetet at thet mästare
stycket bör bestå af ett klädesskåp af Ek med verfackung.
Protokoll der 27 Sept. 1742.
§ 5. Anmälte sig snidkaregesällen Bertilu Hörlin - at blifwa mästare här i staden - —
Til förekommande af onödig widlyfftighet, så beslötz at Bertilu Hörlin tillåtes at giöra mästerstycke effter
protocollet d. 4 Jan. 1740 uti åldermans verkstad enligit Skråordningens 6 art. — — —
Protokoll den 19 Nov. 1742.
Sedan upwijste Hörlin dess mästerstycke bestående af et Brädespel, som är fournerat eller öfwerklädt
med xvallnöthsträd och elliest med Blomsterwerk inlagdt, item Ritning til Et skåp. Detta besågs- och befants
försvarligit och blef fördenskull gillat samt Bertillu Nilson Hörlin altså i föllie af Skråordningens 6 art. 4 §
förklarad för richtig mästare. (Jfr pi. I, fig. 1).
Protokoll den 26 Juli 1750.
––-förekom Gesällen Andr. Claesson — — anhållandes at här wid Embetet få giöra Mästerstycke
och blifwa Mästare. Denna Gesällen Andr. Claessons ansökning blef af Embetet bewiljat, och kommer des
Mästerstycke således at bestå uti En Ritning till ett skåp och en Låda till Embetet.
* Jfr Kongl. May st: tr Allgemene Ordningh och Skråå för Handtwärckarne i Swerige och Finlandh.
Stockholm 1669 7 art. 4: alle handtwärckare hwilkas arbete så beskaffat är, at thet stämplas kan, efter för
thetta giorde Ordning, eller then här effter giöras kan, måge icke försumma sitt arbete medh sin stämpeli
eller bomärekie beteckna, wijdh förlust aff thet som således ostämplat warder til the fattige, och tree Dal.
S:mt i lådan.
Samma bestämmelse å motsvarande ställe i 1720 års skråordning.
Jfr också K. Br. 19 Dec. 1759 och för vidare detaljer Georg Haupt af John Bottiger. Stockholm 1901.
Sid. 8 f.f.
** Nordiska Museet n:o 61972: kvartvolym i skinn med guldpressning och titel: Snidkare Embetets
Protocoll: Anno 1771. (Innehåller protokoll från 1674 till och med 1827.)
*** Kongl.’Majds Förnyade Algemene Ordning och Skrå För Handtwärckare i Swerige och Finland 1720
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
