Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1906.
som draga mindre än 9 resesårer är för deras användande olämpligt. Man sitter nämligen
mycket illa och olämpligt på en sits af fem resårer (det brukliga antalet i en stol)
emedan styrkan hos hvar resår måste vara större än vanligt, då ju fem resårer hafva att
uppbära en tyngd eller ett tryck som annars öfverlåtes åt minst nio. Stolen går också
fortare sönder än om den vore försedd med fast stoppning på grund af den starka
påfrestningen från de hårdt snörda resårerna.
De materialer som anses tillåtna i en förstklassig stoppning äro företrädesvis för
sitsar: sadelgjord af hampa eller i dess ställe tjockare väf af lin eller hampa; resårer af
härdad galvaniserad tråd i olika styrka; resårväf af lin eller hampa, grundstoppning af
tagel, fiber eller krollspint (i linförande trakter användes härtill äfven blånor), jämte
kapock, glansull eller finare blånor till fa^onstoppning för grundstoppningens bindande en
entrenning af hampa eller lin och äfven jute; till öfverstoppning alltid och allenast tagel
(i en mängd kvalitéer) och ofvan det hela en tät oklistrad domestik; men i vissa delar
af lättare slag.
Härtill kommer fjäder och dun till kuddar, dynor och öfverstoppningar. Garn af
prima hampa, tre- och niotrådig i olika grofiekar användes vid stoppningens sammanarbe-
tande. Garnet bör alltid vara af prima kvalité, ty om det
brister förlorar stoppningen form och hållbarhet. Juteväfnader,
af hvad slag de vara må, äro förkastliga vid all stoppning där
större påkänning förekommer, till oväsentligare delar däremot
kan man dock använda prima sådan.
Ofvannämnda material anbringas å möbelstommen i en
bestämd af praktisk erfarenhet reglerad ordning och mängd
och så att ej ditlägges för mycket som då onödigtvis tynger
och hämmar rörelsen eller för litet så att varaktigheten och
känseln däraf blir lidande.
Utan att ingå i någon detaljering af det moderna
stopp-ningssättet kan ju dock en kort antydan om hur en vanlig
sitsstoppning behandlas vara belysande nog för kännedomen
om den procedur materialen måste genomgå för att bindas
samman till ett helt bärande element af mångårig varaktighet.
Sedan sitsen spänts, hvilket numera i allmänhet sker å underkant, fastsys det
nödiga antalet resårer, som därefter snöras ned till den önskade höjden. Snörningen, som
binder det hela med dubbla kors, bildar sålunda ett ganska tätt nät, öfver hvilket spännes
den s. k. resårväfven. Fastsydd vid hvarje resår utgör denna väf underlaget för den
egentliga stoppningen, i allmänhet af krollspint som påbäddas till ett tillräckligt tjockt
lager. Dels för att nedpressa detta till fast matta och dels för att hindra det att åka
åt sidorna genomdrages det med täta rader stick af segelgarn hvarefter kanterna
utfyllas, formas och afsys för att kunna behålla den gifna formen. Afsyningsprocessen är
en af de viktigaste för att arbetet må få ett hyggligare utseende och blifva varaktigt och
är rätt svårt för nybörjaren att inlära rätL
Ofvanpå grundstoppningen anbringas taglet i jämnt så stor mängd att det fullständigt
utjämnar stoppningen och gifver densamma den mer eller mindre svällande formen.
Af denna enda lilla detalj kan ju lätt förstås, att yrket, om det skall rätt utföras
och med fullständig sakkännedom, måste läras grundligt och att till exempel för inlärandet
af samtliga de olika detaljerna inom detsamma såsom möbel- och madrasstoppning,
mattpåläggning, gardinsuppsättning jämte konstruering, tillverkning, uppmätningar, skis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
