Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SITTMÖBLER.
13
mått. Sitthöjden varierande från 36—1-5 cm beroende på möbelns ändamål.
Rygglutningen står i regel i förhållande till sittshöjden så att ju lägre sitts ju större lutning
på ryggen och tvärt om, ty den vinkel, som vid sittande bildas af öfverkroppen och
öfverbenet bör i det närmaste vara lika med vinkeln mellan öfver- och underbenet för att
sittandet verkligen skall blifva en hvila. (Om man far en längre vägsträcka i en illa
proportionerad vagn kommer man lätt underfund med hvilka tortyrredskap illa afvägda
sittmöbler kunna vara.) — Hur hård eller mjuk en sitts bör vara, hör man ofta
diskuteras, med många skäl för och emot. De afgörande borde väl i allmänhet vara, att de
möbler man begagnar vid utförande af något slags arbete och måltider böra vara fastare
i sitsame utan att precis vara hårda; konversationsmöbler åter mjukare, i all synnerhet
sådana som skola skänka hvila åt kroppen. Djupet på sitsar varierar äfven rätt
betydligt. En salongssofTa, som ju mest begagnas af damer, må ej öfverstiga 55 cm:s sittdjup;
en herrumssoffa, exempelvis en “ottoman", utætau eller “du Chatelu kan vara ända till
80 cm djup framför kudden d. v. s. nära 110 cm totalt sitsdjup och därutöfver.
Rygg-. mått variera i oändlighet men vid deras bestämmande och lutning m. m. måste man taga
Fig. 26. 1700-talets förra del.
Fig. 24. 1600-talets senare del. Fig. 25.
hänsyn till veka lifvet, axelbladen och nacken så att hvar del får stöd på lämpligt sätt.
Det är först när ryggen är så hög att den lämnar stöd för hufvudet som man vågar
gifva dem en större lutning. Det gäller här nu blott förstklassiga möbler och med sådana
menar man dem som äro utförda med förstklassiga material och förstklassigt gjorda. Den
stiliserade formen och utstyrseln kommer därvidlag i andra rummet och hufvudsakligen så
att stoppningen ovilkorligen måste lämpa sig efter stommens stil och form. Förstklassigt
gjorda kan man anse alla sittmöbler som uppfylla förutnämnda vilkor och hålla så där
en femton till tjugufem år, men hållbarheten beror just på att arbetsmetoden skyddar
stoppningen från att förlora sin figurala form samtidigt som den skänker densamma
egenskapen att vara mjuk och elastisk. Förstklassiga material kunna anses alla de som
utan att förfaras under ofvan nämda tid förmå gifva möbeln alla de förut upprepade
egenskaperna.
Under början af 1800-talet stoppades möblerna med tagel, som då ansågs som det
enda förstklassiga, men numera finnes en oändlig mängd olika material som möjliggöra
• mångskiftande stoppning och som med fullt skäl kunna anses förstklassiga. Resåren,
som spännes i olika höjder och hårdlekar, är ett af nutidens viktigaste
grundstoppnings-material och kräfver för sitt anbringande en viss rutin och beräkning hos arbetarna och
på det rätta användandet af dem beror hela arbetets framtida hållbarhet och schwung.
Dock böra de ej användas i otid och öfverallt där en stoppning göres, ty mindre sitsar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
